Sök:

Sökresultat:

3663 Uppsatser om Goda möten - Sida 15 av 245

Personer med schizofreni och deras uppfattning om fysisk aktivitet : NĂ€r kunskap och upplevelse krockar

Bakgrund: Personer med schizofreni har lÀgre livslÀngd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och Àr mindre fysiskt aktiva Àn befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets pÄverkan pÄ den egna hÀlsan. Metod: Studien Àr en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter pÄ hÀlsan fanns bland respondenterna.

Metoder för tobaksavvÀnjning

TandvÄrden har goda möjligheter att fÄ kÀnnedom om patienters tobaksvanor eftersom flertalet mÀnniskor besöker tandvÄrden regelbundet. Det finns dÀrför goda möjligheter att utföra tobaksavvÀnjning med de som röker eller snusar. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som finns för tobaksavvÀnjning och vilka resultat dessa metoder ger. Sökningen gjordes i databasen Pubmed och begrÀnsades till artiklar som Àr publicerade under de senaste tio Ären och till studier som har utförts inom tandvÄrden. Litteraturstudien inkluderade Ätta studier.

Den deliberativa mötesplatsens vara eller icke vara - En studie om Forumteaterns inverkan pÄ det medborgligt goda samtalet

The theory of deliberative democracy believes in collective decision-making to achieve an expanded legitimacy and rationality in the political process. It is argued that those good public dialogues best take places in public spheres between citizens, where the common interest is carefully thought about. This thesis was done with the assumption that theatre can strengthen the idea of the public sphere and create a meeting place in the civil society, where a good public dialogue can appear. To create a good public dialogue you need citizens that are corresponding and participatory. Citizens who participate in the political process develop an increased knowledge about the society and the more knowledge about the society the larger reason to participate.

Excentrisk trÀning som behandling vid tendinos: en litteraturstudie

Bakgrund: Tendinoser Àr en vanligt förekommande skada som frÀmst drabbar mÀnniskor med repetitiva arbeten samt efter överbelastning i idrotter. BesvÀren Àr ofta lÄngvariga och ger stora problem för den drabbade. Detta tillstÄnd Àr svÄrbehandlat och kirurgiska ingrepp kan i vissa fall vara nödvÀndiga. Excentrisk trÀning Àr en relativt ny behandlingsmetod som börjat anvÀndas mer frekvent. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla effekterna av excentrisk trÀning som behandling vid tendinoser.

Med styrketrÀning i foku : En kunskapsöversikt kring styrketrÀning för barn och ungdomar bland handbollstrÀnare i SmÄland/Blekinge Handbollsförbund.

NÀr ska man egentligen börja med styrketrÀning för barn och ungdomar? MÄnga stÀller sig denna frÄga, men kan inte svara pÄ den. I denna kvantitativa enkÀtstudie undersöker vi hur det stÄr till med kunskaperna om styrketrÀning för barn och ungdomar hos handbollstrÀnarna i SmÄland-Blekinge Handbollsförbund. GÄr det att urskilja nÄgra likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketrÀning i förhÄllande till trÀnarnas utbildningsnivÄ?Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade trÀnarna och de trÀnare som saknar en formell trÀnarutbildning frÄn Svenska Handbollsförbundet.

Finns det ett samband mellan lÀsvanor och ordkunskaper? : En komparativ studie av niondeklassares lÀsvanor och ordkunskaper

I denna studie har lÀsvanor och ordkunskaper jÀmförts. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen har varit att utgÄ ifrÄn hypotesen att omfattande lÀsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkÀtundersökning i tvÄ niondeklassare pÄ en skola i Uppsala. EnkÀten bestod av tvÄ delar: dels en lÀsvanedel dÀr informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de lÀser och dels en del dÀr informanterna fick göra ett ordkunskapstest. JÀmförelsen mellan de tvÄ delarna genomfördes genom att informanternas lÀsvanor poÀngsattes och sedan jÀmfördes med antalet rÀtt de hade pÄ ordkunskapstestet.

Utvecklingssamtal i förskolan : En studie om utvecklingssamtal i en förskola inspirerad av Reggio Emilia-pedagogik

I Förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) stÄr att pedagoger i förskolan Àr skyldiga att skapa en dialog med förÀldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet Àr ett bra tillfÀlle att skapa goda relationer med förÀldrarna. Detta uppnÄs genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia Àr en speciell pedagogik som bygger pÄ frÄgor och gensvar utifrÄn ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera Àmnet pÄ ett nytt sÀtt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola.

Sociala relationer i elevgrupper

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

Ett skratt Àr den kortaste vÀgen mellan tvÄ mÀnniskor : Betydelsen av humor i omvÄrdnaden

Bakgrund: Humor har lÀnge ansetts som nÄgot vÀlgörande och har under de senaste decennierna blivit ett Àmne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvÄrd trots de hÀlsofrÀmjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa humorns betydelse inom omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehÄlla rollen som den goda patienten samt nÀr humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor Àr ett effektivt instrument för att stÀrka och skapa sociala relationer samt att humor har en hÀlsofrÀmjande verkan, men Àven att humor mÄste anvÀndas med tillförsikt dÄ om det anvÀnds fel Àven kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor Àr ett bra instrument för att stÀrka patient-sjuksköterskerelationen och för att frÀmja god hÀlsa i omvÄrdnaden. Det finns behov av mer forskning pÄ Àmnet humor för att stÀrka dess evidens som ett anvÀndbart instrument.Slutsats: Humor Àr anvÀndbart för bÄde patienter och sjuksköterskor som kan brukas i mÄnga syften inom omvÄrdnaden..

Rökfria serveringar: förutsÀttningarna för implementering av lagen om rökförbud

Den nationella folkhÀlsopolitiken har som övergripande mÄl att uppnÄ en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksomrÄdet Àr mÄlet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trÀdde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebÀr att det Àr förbjudet att röka pÄ alla serveringsstÀllen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rÀttvis arbetsmiljö för krog- och restauranganstÀllda men Àven minska konsumtionen av cigaretter.

SvÄrigheter med verkstÀllande av internationella skiljedomar i Ryssland : SÀrskilt betrÀffande tolkning av New York-konventionens vÀgransgrunder

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Att skapa en god vÄrdrelation : En litteraturstudie om patienters erfarenheter av vÄrdrelationen med sjuksköterskan

Bakgrund: VÄrdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens vÀlbefinnande och mÄnga faktorer kan pÄverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses frÀmst som ett medel för att uppnÄ omvÄrdnadsmÄlen, men kan Àven utgöra ett mÄl i sig. Tidigare forskning fokuserar pÄ nÀr och hur vÄrdrelationen innebÀr ett vÄrdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgÄngspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vÄrdrelation Àr fÄ. För att kunna utveckla goda vÄrd- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstÄ de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vÄrdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vÄrdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att fÄ fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vÄrdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vÄrdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vÄrdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förvÀntningar pÄ sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vÄrdrelationen.

Aktiv rehabilitering med fokus pÄ isokinetisk trÀning för nyopererade knÀprotespatienter : En pilot studie pÄ en rehabiliteringsklinik i Schweiz

En knÀprotes förbÀttrar ofta livskvalitén för de som har levt med lÄngdragna smÀrtor. Oftast Àr det patienter med artros eller reumatiska besvÀr som fÄr en ny knÀled, i synnerhet de som har hotad gÄngförmÄga. Operationsresultaten Àr ofta mycket goda utifrÄn smÀrtlindringsaspekter men mÄnga patienter har bestÄende kraft och funktionsnedsÀttningar i den nya leden. Aktiv rehabilitering har visat goda resultat för dessa patienter. Vad gÀller tidig styrketrÀning dÀremot finns det mycket fÄ studier.

Auktoritet och respekt i klassrummet : En kvalitativ undersökning om nÄgra lÀrares syn pÄ ledarskap och relationer i klassrummet

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

Att förnimma det vilda

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum dÀr det vilda lÄter sig förnimmas. Arbetet belyser Àmnet utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv och befinner sig i grÀnslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier pÄ vilda miljöer och tar slutligen en titt pÄ hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formsprÄk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur mÀnniskor betraktat vildmarken frÄn 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->