Syftet Àr att försöka förstÄ vilka och teoretiskt belysa hur elever och lÀrarstudenter har lÀrt sig att behÀrska och utvecklat digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. Undersökningsmetoden Àr kÀllanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lÀrarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten Är 2007 till och med vÄren Är 2009. Det Àr en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lÀrarstudenter och elever har tillÀgnat sig och projekten har Àven betraktats utifrÄn ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer pÄ Teleborg Centrum, VÀrdegrundtema pÄ Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att bÄde lÀrarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. LÀrarstudenter har Àven varit verksamma som handledare och hÀrigenom bidragit till att elever mer Àn de sjÀlva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter..

I mÄnga förskolor anvÀnds idag pedagogisk dokumentation som ett sÀtt att utvÀrdera förskolans kvalitetsarbete som stÄr i den reviderade lÀroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet Àr att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frÄgestÀllningar som skulle ge svar pÄ mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det nÄgra nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden anvÀndes i studien och resultaten kommer frÄn de svar jag fick ifrÄn intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

Syftet meddet hÀr examensarbetet Àr att bidra med kunskap om vilket sÀrskilt stödskolorna beskriver i ÄtgÀrdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans Är 9. Jag har ocksÄ undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet sÀrskilda stöd som beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frÄgestÀllningar harjag samlat in och analyserat ÄtgÀrdsprogram i matematik tillhörande elever i Är9. Som analysinstrument har jag anvÀnt mig av textanalys, en sÄ kalladinnehÄllsanalys och utgÄttfrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskapsutveckling dÀr jag serÄtgÀrdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det sÀrskilda stöd som skrivs in i ÄtgÀrdsprogrammen förmatematik.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar pÄ de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data frÄn olika undersökningar om mobbning utifrÄn ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att det gÄr att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestÀms genom individernas samspel, dÀr individernas sociala status och acceptans Àr bidragande faktorer till att skapa och Äterskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus pÄ hur det kan anvÀndas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Rapporten bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre lÀrare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lÀrare och elever har gÀllande social trygghet i skolan och den tar sin utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts pÄ det frÀmjande arbetet för en bra klassrumsatmosfÀr och utvecklingen av elevens sjÀlvkÀnsla. Studien visar att lÀrare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det Àr en komplicerad tillvaro som Àr svÄr att beskriva. Det frÀmjande arbetet för elevers positiva sjÀlvkÀnsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för lÀraren och Àr svÄrt att definiera i specifika handlingar.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

Syftet med studien var att undersöka det lÀrande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lÀrandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att fÄ ökad förstÄelse av lÀrandet i fritidsverksamheten sökte vi svar pÄ frÄgorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna pÄ fritidshemmet att de lÀr sig under sin vistelse dÀr? 2. Hur uppfattar eleverna att det lÀrande som sker i fritidshemmet gÄr till? 3.

Uppsatsen tar upp frÄgor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som Àr fokus i denna studie Àr frÄgan hur eleverna i sin fria forskning vÀljer Àmne och tillvÀgagÄngssÀtt i sitt forskningsarbete. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lÀrande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en Äldersintegrerad klass i grundskolans Är F-5.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ syn pÄ elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrÄn tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att fÄ en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod anvÀnts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det bÄde finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist pÄ elevinflytande i undervisningens innehÄll. Vi har ocksÄ uppmÀrksammat och pÄpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron pÄ sin egen förmÄga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.