Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Syfte: Syftet Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa nÄgra dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgÄtt frÄn Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhÀllet somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik Àr ett eget fÀlt med yrkesverksammadramapedagoger som fÀltets agenter.Metod: Metoder som anvÀnts Àr mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit frÄn intervjuerna Àr att dramapedagogiken fÄtthöjd status, ett breddat arbetsfÀlt samt till viss del förÀndrade definitioner om vaddramapedagogik Àr. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsomrÄden som kan tyckas ligga lÄngt frÄn det fÀlt dÀr dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fÀlt, habitus.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är ser pÄ anvÀndandet av IKT i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda pÄ vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att anvÀnda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda pÄ hur deras litteraturpedagogiska syften stÀmmer överens med deras anvÀndning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med att integrera anvÀndande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgÄr vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv pÄ lÀrande.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande undersöka hur slöjdlÀrareser pÄ klÀdsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspÄ ett specifikt kunskapsmÄl: "Egen formgivning med hjÀlp av olika material, fÀrger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslÀrare. Resultatet visar att alla intervjuade lÀrare anvÀnder sig av klÀdsömnad iundervisningen, men pÄ olika sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken stÀllning sakprosan har i undervisningen nÀr nÄgra lÀrare utvecklar elevers lÀsförstÄelse pÄ lÄg- och mellanstadiet. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare i pÄ lÄg- och mellanstadiet frÄn fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgÄr frÄn rÄdande lÀsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder flera vÀl beprövade metoder och modeller för undervisning i lÀsförstÄelse, som till exempel genrepedagogik, vÀgledd lÀsning och strukturerade boksamtal. LÀrarna Àr vÀl uppdaterade nÀr det gÀller lÀsutvecklande metoder och lÀsförstÄelse, medan lÀrarnas undervisning i lÀsförstÄelse utifrÄn sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever pÄ Hotell och restaurangprogrammet har tillÀgnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit anvÀndbar kunskap. För att uppnÄ syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har intervjuat sju personer ur ovannÀmnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillÀgnat sig anvÀndbar kunskap, bland annat i förmÄga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var dÀremot endast ett fÄtal av dem som uppgav att de lÀrt sig att tÀnka kritiskt och granska fakta.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.