Sök:

Sökresultat:

835 Uppsatser om Georelaterade ekologiska värden - Sida 43 av 56

Offentlig mÄltidsverksamhet i egen regi eller pÄ entreprenad?

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

N?r sj?lvbest?mmandet ?sidos?tts : En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser av psykiatrisk tv?ngsv?rd

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Ekologiskt HÄllbar Turism : En nisch för naturens bÀsta

Det Àr allmÀnt kÀnt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen pÄ allvar slog igenom under -50 och 60-talet. PÄ senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen Àr dominerande rÄder det inga tvivel om men det Àr viktigt att alternativ turism sÄsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hÄllbar.Vandringen mot toppen Àr lÄng och brant för den ekologiskt hÄllbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar Ät sig nÀstan all energi frÄn solljuset. Det innebÀr att den ekologiskt hÄllbara turismen mÄste kÀmpa i hÄrd konkurrens med de andra aktörerna pÄ marknaden. Aktörer som i dagslÀget och Àven i fortsÀttningen kommer vara starkare, men det sÀger inte att det inte finns plats för ekologiskt hÄllbar turism.Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp bÄde skrÀmmande exempel dÀr varumÀrket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rÀtt anvÀnd ekoturism som ett verktyg för vÀrnande av biologisk mÄngfald.

?Inte ens sista vilan varar för evigt? : om Ă„terlĂ€mnade gravplatser genom en fallstudie pĂ„ Östra kyrkogĂ„rden i Malmö

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet ÄterlÀmnade/Ätertagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrÄgats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogÄrdens yta och det vÀcker nu frÄgor kring hur man ska kunna finna nya sÀtt att anvÀnda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att pÄ ett bÀttre sÀtt arbeta med en kyrkogÄrd i förÀndring. TillvÀgagÄngssÀttet har varit kunskapsinhÀmtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Klimatekonomins lyxproblem? Diskursiv kamp kring försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter

Föreliggande studie tillÀmpar diskursanalys i syfte att förstÄ var det rÄder samstÀmmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sÀlja, spara eller annullera överskottet pÄ utslÀppsrÀtter inom EU:s och FN:s utslÀppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan Ären 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kÀmpar om tolkningsföretrÀde. Bortsett frÄn samstÀmmigheten att handel med utslÀppsrÀtter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? Àr ett viktigt verktyg för att minska klimatförÀndringar; rÄder öppen kamp kring hur ett överskott pÄ utslÀppsrÀtter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat pÄ huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krÀvs en utredning först, 2) en annullering Àr en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försÀljning leder till ökade utslÀpp, 4) pÄ vilket sÀtt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter, 6) utslÀppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott pÄ utslÀppsrÀtter bör ses som ett lyxproblem.

Miljöledning och organisatoriskt lÀrande vid ett försÀkringsbolag

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva en miljörelaterad lÀrandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, dÄ ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försÀkringsbranschen. Studiens problemomrÄde ligger i hur en organisation Àr lÀrande nÀr en planerad förÀndring ska genomföras och bli till en förhÄllandevis permanent Àndring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. ForskningsfrÄgan Àr: Hur ser den miljörelaterade lÀrandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet? En fallstudie ("Single-case study?) har genomförts pÄ ett bolag i LÀnsförsÀkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har anvÀnts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation.

Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola- sex aktörers olika perspektiv

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

Österplan ? en ny kvarterspark i Uppsala : samhĂ€llsnyttig utveckling genom omdisponering av allmĂ€n plats

Centralt belĂ€gen offentlig mark Ă€r i regel ytor som anvĂ€nds effektivt. Kommunerna behöver göra avvĂ€gningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskĂ€rna. Parkering och parkmark Ă€r exempel pĂ„ samhĂ€llsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala Ă€r en kommunalt Ă€gd yta som bestĂ„r av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i nĂ€romrĂ„det, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Vertikalt vÀxthus i Kiruna : Med spillvÀrme frÄn LKABs gruvindustri

StÀderna vÀxer och samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ nÀrodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera nÀrodlat och mer hÄllbart skulle ett alternativ vara att odla i sÄ kallade vertikala vÀxthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvÀrme. I Kiruna Àr klimatet kallt jÀmfört med större delen av Sverige och dÀrför erfordras uppvÀrmning om odling ska kunna ske Äret runt i ett vÀxthus. Examensarbetets uppgift Àr dÀrför att undersöka hur man kan utnyttja spillvÀrme till ett vertikalt vÀxthus i samband med en ny kontorsbyggnad pÄ LKABs gruvomrÄde.

Nyckeltal för ekologiska fotavtryck för stommar i flerbostadshus

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. VÀstfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the VÀstra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage VÀstfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for VÀstfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.

Insektspatogena svampar för biologisk bekÀmpning av bladlöss i strÄsÀd : möjligheter och hinder

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->