Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) Ă€r tvĂ„ vanligt förekommande arter i Sverige. En frĂ„ga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer Ă€r hur dessa tvĂ„ arter pĂ„verkar varandra och vilka faktorer som pĂ„verkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).

Stadsodling Àr ett aktuellt Àmne som Àr relativt outforskat. VÀrldens stÀder vÀxer i och med ökad urbanisering och befolkningstillvÀxt samtidigt som fossila brÀnslen och andra Àndliga resurser sinar. Det innebÀr att sÀttet maten som konsumeras i stÀderna produceras pÄ mÄste förÀndras, stadsodling kan vara en del av denna förÀndring. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hÄllbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mÀtta den ökande befolkningen.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Det krÀvs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga pÄ en stÀndigt förÀnderlig marknad. Ett sÀtt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig Àr att endast anvÀnda ekologiska rÄvaror i framstÀllningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkÀnda för miljömÀrkning och fÄ anvÀnda KRAV:s logotyp pÄ sin produkt. Den massmediala uppmÀrksamheten riktas allt mer pÄ klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att pÄverka genom sitt eget agerande.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur en KRAV-mÀrkning kan pÄverka varumÀrke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumÀrkesforskning och beteendevetenskap.

Out of totally 1862 hectares of the Swedish fruitacerage, only 142 hectares are cultivated according to the EU-standards for organic farming. Only 73 hectares are connected to the Swedish control organisation KRAV. Therefore only fruit from this acreage can be sold as organic. The aim of the study was to further investigate the organic fruit production regarding cultivation, market and firm strategy. Through interviews with 36 fruitproducers the situation for organic fruit and the companies were examined.

Av tvÄ anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen Àr de uppmÀrksammade klimatförÀndringarna. FörbrÀnning av fossila brÀnslen anges idag som huvudorsak till vÀxthuseffekten. Den andra mindre uppmÀrksammade orsaken Àr att oljan och naturgasen snart inte rÀcker till för att föda en allt energihungrigare vÀrld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nÄt sin kulmen.

Bakgrund: Immobilisering a?r en vedertagen omva?rdnadsa?tga?rd inom dagens prehospitala traumava?rd, detta trots att det inte finns na?gra randomiserade kontrollerade studier anga?ende a?tga?rden. Ma?nga studier har dock visat att riskerna med immobilisering a?r ma?nga varfo?r det a?r viktigt att underso?ka omva?rdnadshandlingen na?rmare.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka fo?rekomsten av radiologiskt faststa?llda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, samt pa? vilka indikationer denna immobilisering gjordes.Metod: En kvantitativ retrospektiv studie da?r 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic. Da?refter analyserades resultaten i SPSS deskriptivt och grafiskt, med chi2-test samt med oberoende t-test.Resultat: Resultatet visade att av de 246 patienter som genomga?tt en radiologisk underso?kning fanns en konstaterad spinal skada hos 48 patienter, vilket motsvarade cirka 17 %.

Studien undersöker om Äterföring av nÀringsÀmnen, huvudsakligen makronÀringsÀmnena kvÀve och fosfor, frÄn humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske pÄ ett sÀtt som Àr i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.FrÄgan om Äterföring av nÀringsÀmnen och dess problembild Àr av stor vikt dÄ dagens flöden leder till bÄde resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att nÀringsÀmnen inte recirkuleras mÄste bero pÄ nÄgon form av oförmÄga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger pÄ kommunal nivÄ. Detta pÄ grund av att kommuners roll inom omrÄdet innebÀr att de Àr ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhÄllande till kommunen har dÀrför undersökts nÀrmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna.

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

Studien innefattar en jÀmförelse av beteende och attityder till miljöfrÄgor mellan studenter frÄn Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet Àr att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund Äterspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrÄgor. Studien anvÀnder sig av en enkÀtundersökning som Àr baserad pÄ tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mÀtinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet med utgÄngspunkt frÄn teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövÀnliga beteende inom ett flertal omrÄden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de Ätervinner. Resultatet tyder pÄ att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.