Det ligger nĂ„got motsĂ€gelsefullt i att bilföretag arbetar med miljöfrĂ„gor. Ökad globalisering och urbanisering har haft en stor inverkan pĂ„ vĂ„r miljö. Som en av vĂ€rldens största biltillverkare anser Toyota att de har ett stort ansvar för sitt ekologiska fotavtryck och satsar dagligen 49 miljoner kronor pĂ„ miljöarbete.Examensarbetet gĂ€ller för Toyota Sweden AB med syftet att skapa nya möjligheter för att kommunicera Toyotas miljöarbete hos Ă„terförsĂ€ljarna. För att kunna uppfylla syftet arbetade vi med att besvara tvĂ„ övergripande forskningsfrĂ„gor: Hur ser Toyotas miljöarbete ut idag samt  Hur kan Toyotas miljöprofil förstĂ€rkas hos Ă„terförsĂ€ljarna? DĂ„ forskningsfrĂ„gorna var av bred karaktĂ€r valde vi att arbeta efter IDEO:s framtagna process Human-Centered Design, kombinerat med det arbetssĂ€tt som Anders Wikström utvecklat genom den forskning han bedriver vid MĂ€lardalens högskola.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Residential segregation is one of the reasons why individuals suffer from unequal opportunities to succeed in life. Factors, such as education, income and health are affected by the spatial separation of groups. Residential segregation occurs throughout the city yet the focus often falls on socioeconomically disadvantaged neighbourhoods. These neighbourhoods are portrayed in an unfavorable light and tend to be stigmatized. A well-established approach for policymakers to address these inequalities is through tenure mix policies, with the aim of creating more diverse neighborhoods.

Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands lÀn förhÄller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att fÄ en djupare förstÄelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lÀmna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att mÄnga rÄdande förutsÀttningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel Àr kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlÀttar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever Àr bland annat den EU-lag som rör fri handel över grÀnserna, att de som upphandlar inte förstÄr livsmedelsproduktionens förutsÀttningar och svÄrigheten att spÄra livsmedel i förÀdlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog pÄ olika nivÄer och mellan olika aktörer. Jag har Àven undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska vÀrden en ökad andel nÀrproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhÀllet. NÄgra funktioner som framkom i intervjuerna var vÀrdet av att visa hur mat Àr producerad, att produktionen skapar mervÀrden och att det skapar lokala arbetstillfÀllen. Med utgÄngspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till ÄtgÀrder för att uppnÄ en högre andel nÀrproducerad mat i de offentliga köken.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.

HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

Bakgrund Vid vegankost Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ att man fÄr i sig alla nÀringsÀmnen som kroppen behöver. Extra uppmÀrksam behöver man vara pÄ till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, jÀrn, kalcium, jod och selen. FÄ studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost.Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever pÄ vegankost.Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos mÄlgruppen undersöktes med hjÀlp av en webbenkÀt. WebbenkÀten publicerades pÄ webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna Ät vegankost, var ?18 Är och bodde i Sverige.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fĂ„tt ett rejĂ€lt uppsving under senare Ă„r och mĂ„nga strĂ€cker sig sĂ„ lĂ„ngt att de talar om en ny grön vĂ„g. Det konsumeras allt mer ekologiska, FairtrademĂ€rkta, KRAV-mĂ€rkta och nĂ€rproducerade livsmedel. Men vad Ă€r skĂ€let till att vissa konsumenter vĂ€ljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra Ă€r till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. VĂ„r huvudfrĂ„ga lyder ?Konsumenter som vĂ€ljer etiska varor Ă€r mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förĂ€ndra sin konsumtion Ă€n icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hĂ€lsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.VĂ„r studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillĂ€mpat pĂ„ just konsumtion av etiska livsmedel.

Ljusförorening Àr ett relativt modernt fenomen som allt mer pÄverkar tillgÄngen till en stjÀrnklar natthimmel. Det finns en mÀngd olika internationella organisationer som arbetar för att minska ljusföroreningar och för att bevara natthimlens synlighet, bland andra International Dark-Sky Association, Royal Astronomical Society of Canada och Starlight Initiative. I den hÀr uppsatsen undersöker jag ett antal strategiska dokument genom textanalys, för att analysera deras huvudsakliga motiv till förÀndringar och för att fÄ en överblick över vilka sorters ÄtgÀrder som dessa organisationer föreslÄr. De analyserade dokumenten Àr Astrolabs Practical Guide for Lighting, Dark Sky Societys Guidelines for Good Exterior Lighting Plans, International Dark-Sky Associations Practical Guide, Royal Astronomical Society of Canadas Dark Sky Guidelines, Patersons Sark ? Dark Sky Island Lighting Management Plan, Flagstaff Dark Skies Coalitions Lighting Tips, Starlight Initiatives Defence of the Night Sky and the Right to Starlight och Narisda och Schreuders Light Pollution Handbook.

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, dÄ strÀvan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta Àr nödvÀndigt dÄ Norrköping drabbats av flera nedlÀggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida dÄ de befintliga fysiska strukturerna inte Àr anpassade till den ökade trafikmÀngd som tillvÀxten ger upphov till. De stora trafikmÀngderna genererar höga halter av luftföroreningar, dÀribland hÀlsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmÄlet Frisk luft blir dÀrmed svÄrt att nÄ.

Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthÄlligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren pÄ ett sÄdant lantbruk har man ambitionen att hÄlla hög nivÄ av hÀlsa och vÀlfÀrd. Ett av de frÀmsta mÄlen Àr ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende. Det fria levernet har bÄde positiva och negativa konsekvenser för djurens vÀlmÄende. Syftet med det hÀr arbetet Àr att redovisa och diskutera hÀlsa och vÀlfÀrd i ekologisk grishÄllning med ambitionen att reda ut rÄdande situation och utsikter för framtiden. I dagens lÀge verkar ekologiskt hÄllna grisar fÄ sina beteendemÀssiga behov tillfredstÀllda i högre grad jÀmfört konventionellt hÄllna. Bland annat ses stabilare temperament och fÀrre problembeteenden.