Sökresultat:
643 Uppsatser om Geografiskt mönster - Sida 24 av 43
Bankers kreditgivningspolicy mot smÄ svenska aktiebolag : Med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten
Ă
r 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. Ă
r 2006 inleddes en utredning för att se över de rÄdande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Är 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstÄ revision.Syften med denna studie Àr att ta reda pÄ om kreditinstitutens kreditbedömning har pÄverkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag, cirka tre Är efter avskaffandet och hur pÄverkas ett företags kreditvÀrdighet och riskbedömning med hÀnsyn till om smÄ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pÄ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fÄtt.
Ingen rök utan eld - en kartlÀggning av svenska mordbrÀnnare ur ett geografiskt profileringsperspektiv
Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett uppdrag frĂ„n Christina Innala vid Ărebropolisen undersöka huruvida det gĂ„r att utlĂ€sa beteendemönster hos svenska mordbrĂ€nnare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se nĂ€rmre pĂ„ mordbrĂ€nnare och geografisk profilering utifrĂ„n svenska förhĂ„llanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen bestĂ„r av domslut gĂ€llande mordbrĂ€nder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrĂ€nnare har analyserats utifrĂ„n geografisk profilering med hjĂ€lp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhĂ„ller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrĂ€nnare.
Sammanfattningsvis kan man utifrÄn vÄrt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrÀnnare.
Konkurrensen mellan skolor sett ur ett studie- och yrkesvÀgledarperspektiv/The competition between schools in a career guidance perspective
SAMMANFATTNING
I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete.
För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.
SmÄlandsNytt vs TV4Nyheterna Jönköping : En kvantitativ innehÄllsanalys av ett regionalt och ett lokalt nyhetsprogram
Uppsatsens syfte Àr att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehÄllsmÀssigt och geografiskt. De analysenheter vi valt Àr TV4Nyheterna Jönköping och SVT SmÄlandsnytt. Vi jÀmförde Àven de tvÄ programmens inslag betrÀffande typ och lÀngd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 frÄn TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 frÄn SVT SmÄlandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansÄg vara de viktigaste hÀndelserna under dagen, det som var vÀrt att sammanfatta.Den valda metoden Àr kvantitativ innehÄllsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mÀtbara variabler, som tid, olika Àmnen i inslagen och antal inslag per kommun.
Lokalisering av detaljhandelsföretag i Ronneby och BrÀkne-Hoby : Mest betydelsefulla faktorer
Vi har funnit att berĂ€knat kundunderlag, geografiskt lĂ€ge, utbudet av kompletterande butiker i nĂ€rheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgĂ€ngliga parkerings-platser samt lokalerbjudande frĂ„n fastighetsĂ€gare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och BrĂ€kne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det frĂ€mst de lĂ€mpliga butikslĂ€gena i centrum av Ronneby som pĂ„verkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Ăverskottsbolaget var det Ă€ven lĂ€get, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vĂ€gar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten BrĂ€kne-Hoby under perioden 1998-2003. Under Ă„ren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.
Accepterat pris : Effekter av den nya prismodellen i Stockholms innerstad
Begreppet lockpriser har pĂ„ senare tid fĂ„tt utstĂ„ hĂ„rd kritik i media. PĂ„ grund av detta har mĂ„nga fastighetsmĂ€klare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gĂ„tt över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris sĂ€ljaren Ă€r beredd att sĂ€lja till, det angivna priset Ă€r dock ej bindande. Detta Ă€r en rapport som Ă€r gjord för att jĂ€mföra hur mycket skillnaden mellan utgĂ„ngspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgrĂ€nsa oss endast till Stockholms innerstad dĂ€r vi Ă€ven har jĂ€mfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Ăstermalm med varandra. Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgĂ„ngspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mĂ€klare i omrĂ„dena. Med hjĂ€lp av den inhĂ€mtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgĂ„ngspris och slutpris minskat frĂ„n 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgĂ„ngspris och slutpris kan ses de senaste tvĂ„ mĂ„naderna, vilket beror pĂ„ att utgĂ„ngspriserna inte följt med prisutvecklingen. Precis som en tidigare studie visat, Ă€r skillnaden betydligt mindre pĂ„ Ăstermalm Ă€n i övriga Stockholms innerstad.
Do retention trees affect the composition of ectomycorrhizal fungi? : a comparison between clear-cuts areas with and without retention trees in pine forests
Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.
Ăkad vinstpotential genom styrning av kunders bestĂ€llningsmönster - En fallstudie pĂ„ Oatly AB
Degree project in Logistics, 30 credits, The Business Administration and Economics Programme, Linnaeus University, 4FE05E, Spring 2013Authors: Ida Nilsson & Malin Skacke Tutor: Peter Berling Examiner: Helena ForslundTitle: Increased profit potential by controlling customers? ordering patterns -Â? A case study at OatlyBackground:Oatly manufactures and sells oat-Â?based products and deliveries are today carried out through an external distributor. The company is going through a re-Â?organisation and will in the future be managing stock keeping and planning of deliveries with their own resources. The customers? present ordering frequency and volume differ substantially, leading to unnecessary costs.
Betydelsen av mötesindustrin : En studie av StockholmsmÀssan ur ett geografiskt perspektiv.
Dagens globaliserade samhÀlle illustrerar mÀnniskans levnadsmönster, dÀr fysiska avstÄnd inte lÀngre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gÀllande transporter och förflyttning. Trots detta Àr det personliga mötet viktigare Àn nÄgonsin. Att det personliga mötet blivit en sÄ central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och tvÄ av dem som behandlas i uppsatsen Àr mÀssor och kongresser.
Smiden i en tidigvikingatida runinskrift : Ett försök att identifiera de objekt som nÀmns i runtexten pÄ Sm 144 Gursten, utifrÄn deras eventuella anknytning till ett förkristet godeÀmbete
Undersökningens syfte Àr att försöka identifiera de objekt vilka omnÀmns som smiden i runtexten pÄ Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrÄn antagandet att objekten Àr kopplade till ett förkristet godeÀmbete. Undersökningsmaterialet utgörs dÀrmed av de kÀllor som kan lÀmna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt anvÀnds islÀndska medeltida texter, men Àven den fornvÀstnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgÄr frÄn uppgifter i de mest utförliga kÀllorna, d.v.s.
Attityder bland ungdomar i Norrbotten till att arbeta inom den kommunala vÄrden och omsorgen
Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av LuleÄ kommuns socialförvaltning. LuleÄ kommun ingÄr i ett projekt som kallas ?Our life as elderly?. MÄlet med projektet Àr att utveckla nya och effektiva lösningar för hÀlso- och sjukvÄrden inom dessa kommuner. En del av projektet tar upp frÄgor om personalrekrytering vilket denna uppsats berör.
Formella e-möten: i rÀtt situation, pÄ rÀtt sÀtt
Idag Àr mÄnga organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt omrÄde, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela vÀrlden. Detta innebÀr traditionellt sett att de anstÀllda tvingas resa en hel del för att hÄlla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster dÄ mötesdeltagarna ofta har lÄng restid, dÄ inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur vÀl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och dÀrmed hitta situationer dÀr e-möten Àr passande. Vi ville fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga: I vilka formella mötessituationer Àr det lÀmpligt att anvÀnda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vÄr undersökning som Àr icke-experimentell i och med att vi strÀvar efter beskrivning eller förklaring snarare Àn förutsÀgelser som Àr baserade pÄ orsak och verkan.
Genus i r?tten
Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens
bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien
unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av
domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel.
Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av
unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel?
Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en
geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller
flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.
Databas för forskningsdata, VTI
PÄ VTI, sÄ som pÄ mÄnga andra forskningsorganisationer samlas data in, bearbetas och reduceras till slutsatser som slutligen publiceras. Data sparas idag ofta pÄ den enskilde forskarens dator och stannar dÀr. En hantering som genom att att maskinvara skrotas, riskerar att data, pÄ sikt försvinner.Ett alternativ Àr att samla data centralt och strukturerat. Det ger inte bara möjlighet att skydda data frÄn tidens tand utan öppnar Àven för att fler enkelt ska kunna anvÀnda data frÄn en studie i andra studier. Detta kan göras bÄde genom bÄde jÀmförande studier och metastudier, dÀr andra aspekter Àn de ursprungligen menade utvÀrderas.
Hur leds en organisation pÄ distans? : En intervjustudie med ledare inom laboratoriemedicin.
I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.