Sökresultat:
643 Uppsatser om Geografiskt mönster - Sida 23 av 43
Geografi i skolan : En studie om lÀroplanens betydelse för Àmnet
Uppsatsen handlar om hur författare av lÀroplanen samt lÀrare i SO ser pÄ den nya lÀroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet Àr att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i Àmnet geografi vilket har medgett förÀndringar i hur Àmnet ska bearbetas. FörÀndringarna har skett bland annat genom ett centralt innehÄll samt nya kunskapskrav. Undersökningen bearbetas med hjÀlp av lÀroplansteori samt tidigare skriven litteratur angÄende kursplaner och geografi. LÀroplansteori ska ge en förstÄelse för de olika rummen dÀr lÀroplanen utformas. NÀr lÀroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs sÄ uppstod det olika tvister, bland annat angÄende namngeografins plats.
AnvÀndning av geografiskt informationssystem (GIS) vid studier av nötkreatur i landskapet - en pilotstudie :
The Animal Protection Agency was in 2006, commissioned by the Government to: Evaluate how free range animals in the winter, can be kept and managed with special emphasis to animal welfare. The Animal Protection Agency was closed later in 2006 and the commission moved to the Swedish Board of Agriculture. The keeping of free range out wintered cattle, certain basic requirement are needed: by regulation, cattle should have access to a lying hall or other building that gives protection against aversive weather and wind and should offer a dry and clean lying area. There is a possibility for farmers that get an exemption from this regulation. But cases regarding farms which have had difficulties for this exemption has led to a discussion about if the animals can get the same protection in the nature which is comparable to a lying- hall.
Stanna kvar! En kvantitativ studie om flyttintention och bostadskarri?r i resurssvaga omr?den
Residential segregation is one of the reasons why individuals suffer from unequal opportunities to succeed in life. Factors, such as education, income and health are affected by the spatial separation of groups. Residential segregation occurs throughout the city yet the focus often falls on socioeconomically disadvantaged neighbourhoods. These neighbourhoods are portrayed in an unfavorable light and tend to be stigmatized. A well-established approach for policymakers to address these inequalities is through tenure mix policies, with the aim of creating more diverse neighborhoods.
à terhÀmtningsplan, grönbok och ökad kontroll: ett framtida institutionellt och ekologiskt hÄllbart arrangemang för förvaltningen av östersjötorsken?
De tvĂ„ torskbestĂ„nden i Ăstersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hĂ„llbart arrangemang, och om EU:s Ă„terhĂ€mtningsplan och grönbok för torskfisket i Ăstersjön kan anses bidra till att förbĂ€ttra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrĂ„n Elinor Ostroms Ă„tta designprinciper för institutionellt hĂ„llbara arrangemang, som innebĂ€r att om designprinciperna uppfylls, sĂ„ kan arrangemanget anses vara hĂ„llbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var ocksĂ„ att studera om dessa principer kan appliceras pĂ„ geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Ăstersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dĂ„ligt att applicera pĂ„ torskfisket.
Torka och svÀlt pÄ 61 minuter : En kvantitativ studie om katastrofbevakningen pÄ Afrikas horn 2011 i Ekot och TV4 Nyheterna
Under hela Är 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitÀra katastrofen pÄ Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning pÄ sina reportage. BÄde Ekot och TV4 Nyheterna hade utsÀnda reportrar pÄ plats.
Frivillig tillÀmpning av nationella och internationella revisionsstandarder i Ryssland
Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.
Jaha, vad annorlunda! : Om lÀrares instÀllning och attityder till modersmÄl och flersprÄkiga elevgrupper
Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.
Dubbla identiteter, gringopolare, blattesvenska = Invandrarungdomar i Sverige? : En studie om invandrarungdomars syn pÄ kultur, identitetsskapande, sprÄk och grupptillhörighet
Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.
Spegel, spegel p? sk?rmen d?r. En kvalitativ studie om kundresan och kundupplevelser i samband med testning av sk?nhetsprodukter online med hj?lp av Augmented Reality teknologi
Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av
m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom
sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat
m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat
teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella
k?pm?nster inom olika branscher.
Jag har ju ingen folksÄngsutbildning : En intervjustudie av sÄngpedagogers syn pÄ och hantering av folklig sÄng i kultur- och musikskola
Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.
"Varför kommer du inte tillbaka?" : En studie om avgörande faktorer latent lojala privatkunder (B2C) pÄ ett stadshotell i en smÄstad
Denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi undersökt ett stadshotell i en mindre stad i Mellansverige. PÄ hotellet har vi identifierat ett problem med latent lojala kunder, det vill sÀga kunder som Àr nöjda med sin vistelse och som sprider positiv word-of-mouth men vÀljer att inte Äterköpa, med andra ord, kommer kunderna inte att Äterkomma till hotellet. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa telefonintervjuer, med tolv utvalda latent lojala gÀster frÄn hotellet, dÀr syftet var att undersöka samt förklara bakomliggande faktorer till latent lojala kunder. Centralt för lojala kunder Àr att de upplever ett unikt vÀrde hos en leverantör, som inte andra leverantörer erbjuder. UtifrÄn fyra valkriterier: tekniska, ekonomiska, sociala och personliga har vi analyserat intervjupersonernas svar i vÄr empiriska studie.
Kan inte alla samma sprÄk? : Möjligheten till ett gemensamt GGIS pÄ mekaniserade förband?
Försvarsmakten har under de senaste Ären gÄtt igenom radikala förÀndringar, som fortfarande inte Àr klara. Samtidigt som fokus ligger pÄ personalförsörjning samt annat sÄ gÄr den teknologiska utvecklingen framÄt. Jag vill med denna uppsats belysa vad ett gemensamt geografiskt informationssystem skulle kunna innebÀra för chefer pÄ en lÀgre nivÄ inom mekaniserade bataljoner. Med denna uppsatts vill jag skapa förstÄelse utav gemensamma geografiska informationssystem och vilka möjligheter de skulle kunna bidra med. I uppsatsen tar jag reda pÄ om systemen skulle kunna underlÀtta för chefer i sitt ledarskap pÄ slagfÀlten, likvÀl vilka effekter det stridstekniskt skulle kunna bidra med.
Krympande journalistik i en globaliserad vÀrld : En studie av utrikesmaterialet i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten med nedslag 2002, 2007 och 2012
I vÄr studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förÀndring under de senaste tio Ären, med fokus pÄ mÀngden material och varifrÄn materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstÄr vÄr omgivning och vÀrlden vi lever i. DÀrför vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, materialet pÄ utrikessidorna har minskat.I vÄr studie ingÄr tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna pÄ utrikessidorna under en vecka Ären 2002, 2007 och 2012 utifrÄn följande utgÄngspunkter: VarifrÄn kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer frÄn tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in frÄn nyhetsbyrÄerna?För att besvara frÄgestÀllningarna gjorde vi en kvantitativ innehÄllsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
RÀddningstjÀnst som stöd till ambulans: Kan rÀddningstjÀnst göra nytta som resurs vid plötsligt hjÀrtstopp i Norrbotten
Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att svara pÄ dessa tvÄ frÄgor:vilken nytta kan rÀddningstjÀnst tillföra samhÀllet med ett snabbt ingripande vid hjÀrtstopp? Och, Àr detta ingripande snabbt nog för att motivera den ökade kostnaden? En omfattande kartlÀggning av Norrbottens samtliga ambulans- och brandstationer (heltid, deltid och brandvÀrn) har genomförts. Detta material anvÀndes sedan som underlag för en GIS (geografiskt informationssystem) -simulering som utfördes med hjÀlp av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). FrÄn denna simulering kunde den totala tiden frÄn hjÀrtstopp till defibrillering tas fram (larmtid+larmbehandlingstid+anspÀnningstid och körtid+angreppstid). Med den totala tiden tillsammans med överlevnadsgrader, Ärlig incidens för hjÀrtstopp och sannolikhet för kammarflimmer kunde antal överlevande i Norrbotten uppskattas.