Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer.

Syfte: Det förutspås en framtida brist på ingenjörer i Sverige och därmed kan en ökadkonkurrens om denna målgrupp förväntas. Syftet med denna studie var att identifieravad svenska ingenjörsstudenter anser viktigt i sitt val av framtida arbetsgivare, attundersöka om skillnader finns mellan män och kvinnor samt skillnader beroende påstudenternas skattning av sin akademiska prestationsnivå. Genom att tillföra kunskapkring vad ingenjörsstudenter söker hos en framtida arbetsgivare kan företag överträffasina konkurrenter i att attrahera, utveckla och behålla personer med önskvärda talanger.Ytterligare kunskaper kring skillnader mellan de olika grupperna kan möjliggörastrategier utformade utifrån vad den specifika målgruppen söker.Teori/Tidigare forskning: Utgångspunkt har tagits i teori kring EmployerAttractiveness, en arbetsgivares attraktionskraft, och vad som anses viktigt valet avarbetsgivare. Detta begrepp ställs vanligen i förhållande till Employer of Choice, enönskvärd arbetsgivare, och Employer Branding som innefattar aktiviteterna som företagtillämpar för att öka sin attraktionskraft. Tidigare studier har genomförts i olika ländermed syftet att undersöka vad studenter anser vara en attraktiv arbetsgivare, därexempelvis karriärmöjligheter, utmanande arbetsuppgifter, hög lön och godaarbetsrelationer visats vara viktiga faktorer.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.