Ebolaviruset - nu och då
varför har utbrottet 2013-2015 blivit så stort?
Bakgrund: Ebola upptäcktes för första gången 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pågående utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nästan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket är mer än 50 gånger fler än i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset består av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire. Vektorn för viruset är fortfarande okänd men förmodas vara flygande hundar (fruit bats) som själva är resistenta. Symtomen innefattar bl.a. feber, trötthet, kräkning, diarré, ledsmärtor och mukosala blödningar. Behandlingen består vanligen av vätskeersättning. Det finns varken godkänt vaccin eller läkemedel i dagsläget men flertalet studier pågår för att utveckla bl.a. antikropparna ZMapp och antiviral behandling med Brincidofovir.Syfte: Redogöra för tidigare och pågående utbrott av ebola och undersöka vilka faktorer som bidragit till att epidemin 2013-2015 inträffat och fått stora proportioner i Västafrika.Metod: Till det aktuella ämnet har den senaste informationen inhämtats via WHO och CDCs respektive hemsidor mellan 23/2-9/3 2015.Resultat: En kombination av faktorer har bidragit till att det pågående utbrottet blivit större än tidigare. Länderna som drabbats har inte varit förberedda, virusarten ebola Zaire har hög dödlighet, sjukvård och infrastruktur är svag och kulturen är djupt grundad i ett samhälle där utbildningen är låg. Befolkningen behöver respekteras och utbildas för att de aktivt ska kunna vara delaktiga i att stoppa smittspridningen av viruset. Ju mindre geografisk yta viruset är fördelat på desto lättare blir det att kontrollera och bekämpa det.Diskussion: Guinea, Liberia och Sierra Leone har alla drabbats extra hårt av pågående EVD utbrott och behöver nu få hjälp med återuppbyggnad av ett fungerande sjukvårdssystem som befolkningen kan lita på och med personal som kan arbeta under säkra förhållanden. Stort fokus bör också läggas på att implementera kulturen i de skyddsåtgärder som behövs för att förhindra ytterligare spridning och framtida utbrott. Ytterligare forskning krävs för att kunna erbjuda bättre behandling och profylax.