Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en ökad förstÄelse kring förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. DÀrutöver Àr avsikten att bidra till en ökad inblick om hur samhÀllet och genus formar barn redan i tidig Älder. I studien deltog 15 barn pÄ en mÄngkulturell och kommunalt driven förskola, dÀr skriftlig observation anvÀndes som metod. I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhÀllets förvÀntningar och normer men Àven att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att maktpositioner bÄde skapas och utmanas i leken och Àven kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart tillhörde ett kön..

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger pÄ tre förskolor i Karlskrona kommun som Àr Reggio Emilia-inspirerade, tÀnker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön pÄ dessa förskolor. Studien utgÄr ifrÄn Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tÀnker pÄ det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön pÄ förskolorna visar pÄ olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var dÀr det var..

Tidigare analyser som gjorts pÄ lÀromedel har frÀmst handlat om lÀromedel för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken bild lÀromedel för Ärskurs 4-6 som anvÀnds inom NO undervisningen ger eleverna ur ett genusperspektiv. Fokuset ligger pÄ biologi vid textanalys och vid analys av bilder bedömas böckerna i sin helhet. Metoden som anvÀnts vid analysen Àr en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Dels redovisas fördelningen av bilder pÄ mÀn och kvinnor i böckerna och olika delar av texten som har analyserats efter frÄgestÀllningarna.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

VÄrt arbete handlar om hur historieÀmnet sett ut och förÀndrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. VÄr fokus ligger dock pÄ huruvida man inom historieÀmnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mÄngkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mÄngkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan anvÀnda sig av. För att fÄ en bredare inblick har vi Àven valt att fÄ med hur det mÄngkulturella samhÀllet kommit att pÄverka historieÀmnets karaktÀr. För att klarlÀgga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utlÀndsk bakgrund och genomfört enkÀtundersökningar dÀr vÄr undersökningsgrupp bestod av tvÄ femteklassare pÄ skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har Àven anvÀnt oss av litteratur vilka relaterar till vÄrt (undersökningsomrÄde).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra ungdomars framtidsdrömmar utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. FrÄgestÀllningar:? Hur tÀnker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrÄn arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna pÄ sina möjligheter och hinder inför framtiden?? PÄ vilka sÀtt samstÀmmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder Ät utifrÄn ett klass- och genusperspektiv?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten frÄn de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell fristÀllning och vÄrt senmoderna samhÀlle.

Jönsson, Emelie och PĂŒtz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktĂ€rer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lĂ€rande och samhĂ€lle. Studiens fokus ligger pĂ„ hur karaktĂ€rer i bilderböcker framstĂ€lls ur ett genusperspektiv och pĂ„ pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien Ă€r att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet Ă€r Ă€ven att beskriva hur pedagoger tĂ€nker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur gestaltas karaktĂ€rerna utifrĂ„n ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tĂ€nker pedagoger kring genus i bilderböcker pĂ„ tvĂ„ utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger pĂ„ de tvĂ„ valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nĂ„ fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet Àr Àven att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som Àr till för alla barnen. FrÄgorna vi vill ha svar pÄ Àr hur pedagogerna förhÄller sig till barnen beroende pÄ om det Àr en pojke eller flicka under pÄklÀdning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrÄn ett genusperspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört pÄ fyra förskolor i LuleÄ kommun Àr observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

En narratologisk jÀmförelse mellan Karin Fossums Jonas Eckel och Kari Hotakainens LöpgravsvÀgen. Romanerna studeras Àven ur ett genusperspektiv..

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssÀtt samt tankar kring barn ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt d.v.s. hur de förhÄller sig till barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokus har legat pÄ pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tÀnker om sitt arbetssÀtt/ förhÄllningssÀtt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att fÄ fram vÄrt resultat.

Denna uppsats undersöker hur lÀrare i grundskolans tidiga Är arbetar med att ge bÄde flickor och pojkar förutsÀttningar att uttrycka tankar och kÀnslor i tal och skrift i skolÀmnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser dÀrmed könsproblematiken inom svenskÀmnet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ den syftar till att skapa en förstÄelse för lÀrarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom bÄde deltagande observationer och intervjuer har studien ocksÄ en etnografisk karaktÀr. Intervjuerna gjordes med tvÄ lÀrare, en kvinna och en man, pÄ en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lÀrares klasser, Ärskurs tre och fyra.

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns nÄgot genusperspektiv i valda nedslag i gymnasielÀroböcker i Àmnet historia. De teoretiska utgÄngspunkterna och definitionerna har hÀmtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv ? En granskning av genusaspekterna i Àmnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jÀmstÀlldhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har dÀrefter place-rats i den sÄ kallade genustrappan som i Nilsson version bestÄr av fem olika steg; genusmedveten, jÀmstÀlldhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstÀrkande.

I examensarbetet analyseras lÀromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för undersökningen Àr hur mÄnga gÄnger kvinnor/flickor och mÀn/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som Àr kopplade till personerna.LÀromedlet Wings för Är 7-9 har gÄtts igenom och varje gÄng texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller mÀn/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framtrÀdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benÀmnts som ?huvudroll? i undersökningen. För ?huvudrollerna? har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för lÀsaren.

The main purpose of this C-essay is to answer the question: What have been the consequences and effects of the merit point system on language studies and the parties concerned (teachers, students and principals) during the school year of 2010/11?The merit point system is the result of a political decision and was implicated for the first time in the Swedish upper secondary school during the school year 2010/2011. Being a completely new phenomenon it is of great interest and importance to study its effects.The study in this essay also aims to verify, falsify or nullify two hypotheses very often referred to in the political discussions regarding the merit point system:The merit point system will replace affection and interest as main reasons for language studies in upper secondary school and cause a rectification amongst the students choices of additional courses.The merit point system will have a segregating effect upon society and make it harder for people to rise in society through education in the future.A verification of these hypotheses would imply the appearance of an increased rectification amongst students as well as an orientation towards an in the future more segregated society.The empiric material has been collected and examined with qualitative as well as quantitative methods (questionnaires and interviews) and belongs epistemologically to the phenomenological and hermeneutical traditions..

I arbetet förs en diskussion om hur familjerÄdgivningen i Sverige, den enda samhÀlleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet dÄ Àktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritÀra och patriarkala vÀrderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrÄdgivning nÀr vÀgledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas pÄ kÀnslor samt förÀldraskap pÄ tillit, till skillnad frÄn tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerÄdgivningen idag, 100 Är senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv nÀr det gÀller att hjÀlpa par till en tillfredsstÀllande parrelation och intimitet diskuteras liksom jÀmstÀlldhet kopplad till möjligheter till lÄngvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerÄdgivare intervjuas om sitt arbete.