VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fÀltarbete i tvÄ sjundeklasser fÄ kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsÀttningar att skriva en essÀ Àn i den andra klassen. EssÀuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning pÄ arbetsomrÄdet ?Egypten för 5000 Är? sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkÀt undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. NÀr det gÀller enkÀten och essÀuppgiften i de bÄda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nÀmnvÀrt frÄn varandra vilket jag hade förvÀntat mig.

Möjligheterna till att uppnÄ ett jÀmstÀllt samhÀlle Àr beroende av vÄra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, anvÀndningen av rum och representationer i staden Àr alla en produkt av hur vi upplever samhÀllet och hur vi vÀljer att Äterskapa det. Genom att titta pÄ stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som pÄverkar möjligheten till jÀmstÀlldhet. Vi kan ocksÄ försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnÄ det. Denna uppsats Àr en analys av hur regeringens allmÀnna jÀmstÀlldhetspolitiska mÄl kan sÀttas i relation till stadsplanering.

VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller pÄ ett medvetet eller omedvetet sÀtt genom bilder. Vi har granskat nio lÀromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar Àr den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framstÀllningar av sÄvÀl flickor som pojkar i bilderna..

Konflikter Àr nÄgot som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svÄra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering Àr avgörande för barns instÀllning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande Àr viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svÄrdefinierat begrepp tas upp och den allmÀna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetet med konflikhantering utifrÄn ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

I lÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska sÄledes arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus Àr det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhÀllets förvÀntningar pÄ hur vi som kvinnor eller mÀn ska vara.  Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid pÄ tvÄ förskolor i en liten kommun i Mellansverige.

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

BAKGRUND:Det Àr samhÀllets normer, vÀrderingar och förvÀntningar som pÄverkar synen pÄ könet. Som pedagog har m en stor inverkan pÄ barns framtida syn och utveckling gÀllande könroller.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrÄn ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som Àr en kvalitativ undersöknings metod. VÄrt intresse Àr att fÄ en inblick i pedagogernas tankar och Äsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de Àr medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker dÄ samhÀllet bestÄr av normer och vÀrderingar. De Àr medvetna om att de Àr med och pÄverkar barns roll gÀllande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter Àr roligt och lÀrorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna kÀnner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer Àven att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.Undersökningen bestÄr av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkÀter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om Àmnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts pÄ olika sÀtt i skolan. Det Àr samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika pÄ grund av omedvetenhet hos pedagogerna..

Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar pÄ en teoretisk grund och vilka effekter detta fÄr pÄ planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utlÀsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan frÀmst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men ocksÄ pÄ grund av avsaknad av direktiv frÄn rektorerna pÄ respektive skola..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frÄgestÀllningar var: Har förskolan genusperspektiv pÄ sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sÀtt anvÀnder man för att observera ur ett genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap anvÀndas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns sÄ mycket riktat genusarbete, men att pedagogerna menade att lÀrmiljön var betydelsefull.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i Äldern 4-6 Är. Vi behandlar först vad forskning och litteratur sÀger om lek i ett genusperspektiv dÀrefter redovisar vi vÄra problempreciseringar som Àr: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehÄll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? VÄrt resultat har vi fÄtt med hjÀlp av observationer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och tagit hjÀlp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vÄrt resultat Àr att flickors lek bestÄr av familjelekar och lekar med vÄrdande tema.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frÄgestÀllningarna som vi utgÄtt frÄn Àr:?Vilka olika aktiviteter vÀljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad Àr flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka pÄ och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som anvÀnts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som anvÀndes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. VÄrt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken dÀr pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna anvÀndes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektiv Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄr undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar löd sÄ hÀr: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken? Hur kan pedagoger arbeta pÄ ett genusmedvetet sÀtt? Tidigare forskningen visade pÄ att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustÀnk pÄ förskolan Àr nÄgot som Àr mycket aktuellt. Att det kan finnas mÀrkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade ocksÄ tidigare forskning pÄ.