Praktiskt arbete inom institution innebÀr kontinuerliga riskbedömningar och beslutsfattande av eventuella ÄtgÀrder. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och resonemang personal vid tvÄ sÀrskilda ungdomshem har kring risker och riskbedömning samt vilka beslutsstrategier som tillÀmpas. Vidare undersöks skillnader i bedömning ur ett genusperspektiv. Kvalitativ metod tillÀmpas och studien omfattar tolv intervjuer. Resultaten visar att risk och riskbedömning uppfattas som mÄngdimensionella begrepp omfattandes samtliga aspekter i det dagliga arbetet, dock förekommer interindividuella skillnader utifrÄn kunskap, erfarenhet och personlighet.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet Àr att studera och jÀmföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i sÄ fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrÄgestÀllningarna. De studerade böckerna av Beskow Àr skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström Àr skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns mÄnga skillnader pÄ hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som Àr tydliga i Beskows böcker inte Àr lika framtrÀdande i Bergströmsböcker. BÄde text och bild som undersöktes och jÀmfördes kan Àven visa skillnader pÄ hurkönsstereotyper inte Àr lika förekommande i Bergström..

FysiklÀrares genusmedvetenhet sÄsom den uttrycks i förhÄllande till ett tÀnkt undervisningstillfÀlle Àr i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie dÀr fyra fysiklÀrare som Àr verksamma pÄ gymnasieskolor i Malmö fÄr i uppgift att diskutera en falluppgift baserad pÄ en verklig klassrumshÀndelse, lÀsa om en genusteori och Äter diskutera samma falluppgift. PÄ de svar som lÀrarna lÀmnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster bÄde individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklÀrarnas tolkning av genus pÄverkar lÀrarnas svar pÄ falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och pÄverka fysiklÀrarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.

Tidigare forskning har pÄvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och mÀn pÄverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, Àr muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mÀns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjÀlpa sina anstÀllda tillbaka till sysselsÀttning. Nystart Àr en enhet inom ett svenskt företag dÀr sjukskrivna fÄr hjÀlp att omskolas för att ÄtergÄ till sysselsÀttning.

Denna studies syfte Àr att försöka kartlÀgga folkskollÀrarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra vÀrldskrigets beredskapsÄr i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.Det empiriska matrealet har i huvudsak bestÄtt av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollÀrarinnornas fackliga tidningsorgan LÀrarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.De kvinnliga folkskollÀrarnas ambition under beredskapsÄren var att förbereda en evig vÀrlds-fred, misstagen frÄn första vÀrldskriget fick inte upprepas. DÄ var de, sÄ att sÀga, tagna pÄ sÀngen vid krigsutbrottet. Denna gÄng var de förberedda och inte minst, redan organiserade.Bereden vÀg för Herran har i denna studie, i jÀmstÀlldhetens namn Àndrats till Bereden vÀg för Kvinnan, med tanke pÄ att dessa fackligt aktiva pionjÀrkvinnor i mÄngt och mycket, be-redde vÀg för kommande generationer av yrkeskvinnor.

Syftet med denna uppsats var att klargöra pÄ vilket sÀtt lÀrare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade kÀllkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken instÀllning dessa lÀrare hade till ett personligt kÀllkritiskt tÀnkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gÀllande det kritiska tÀnkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med lÀraren samt hur de sjÀlva resonerade i sitt arbete med uppgifter dÀr inhÀmtade information frÄn diverse olika kÀllor. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka kÀllor eleverna ansÄg vara trovÀrdiga eller ej. De frÄgestÀllningar som behandlats var dessa: Hur anvÀnds kÀllkritik av lÀrarna i historieundervisningen pÄ gymnasiet? Hur resonerar lÀrare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att kÀllkritik anvÀnds i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget anvÀndande av kÀllkritik? Vad anser elever Àr en trovÀrdig kÀlla? Till stor del anvÀndes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.

This is an essay concerning the differences between boys? and girls? way of learning and how this difference influences the teaching in the technology subject. The method is divided in two. The first part is based on a survey over literature about teaching girls and boys in the technology subject. The second part is based on interviews with three male teachers in the same subject.

SjukfrĂ„nvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. ÖvergĂ„ngen frĂ„n ett produktion- till tjĂ€nstesamhĂ€lle har inneburit förĂ€ndrade arbetsvillkor för de anstĂ€llda. Undersökningar har visat pĂ„ att psykiska hĂ€lsoproblem sĂ„som utbrĂ€ndhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohĂ€lsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrĂ„n krav- kontroll- och stödmodellen som kan tĂ€nkas bidra till depression hos tjĂ€nstemĂ€n.

Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och har som syfte att beskriva vilka kunskaper om genus lÀrarstuderande uppfattar att de fÄtt i sin lÀrarutbildning och hur man uppfattar att genuskunskaper kan omsÀttas i praktiken. Jag har intervjuat tre gymnasielÀrarstuderanden, som lÀser sista terminen pÄ AU60 pÄ högskolan i Kristianstad. Resultaten frÄn intervjuerna har kategoriserats och mynnat ut i tre teman, genusalibi, genusambivalens och genusförsök. Resultaten visar bland annat pÄ skilda uppfattningar om lÀrarutbildningen tar upp genus eller inte, vilket kan förstÄs mot en bakgrund av hur informanterna uppfattar genus. Genuskunskaperna som informanterna fÄtt i sin utbildning har till största delen handlat om att flickor och pojkar bemöts pÄ olika sÀtt i skolan, vilket jag bedömer som en icke- könsmedveten pedagogik.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn Àr sÄ djupt rotade i traditionella genusmönster som samhÀllet och tidigare forskning vill pÄstÄ. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck frÄn syskon pÄverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i Är F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrÄn den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick frÄn bilder, tvÄ genustraditionella, en genusneutral samt tvÄ manipulerade bilder.

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historielÀromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktÀrer sÄsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framstÀlls i text under en 20 Ärs period, det vill sÀga frÄn Är 1980-2000. För attavgrÀnsa mig valde jag att granska sju lÀroböcker i Àmnet historia, som Àr eller har varitlÀromedel för Ärskurs 4-6. Avsikten med arbetet Àr att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstÄende karaktÀrerna, och om lÀromedlen Àr förenliga med styrdokumentens krav omjÀmstÀlldhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktÀrerna utmÀrktes medegenskaper sÄsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmÀrktes sÄsom: Omogen, pojkaktig och kÀnslosam.

Synen pÄ och lagstiftningen kring sexköp har lÀnge skapat diskussioner om fenomenet, bÄde i relation till sÀljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har Àven skapat diskussion internationellt dÀr den har blivit bÄde hyllad och avvisad utifrÄn olika perspektiv och synsÀtt.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrÄn olika perspektiv och hur det Äterspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jÀmförelse av tvÄ brukarorganisationer med olika perspektiv pÄ prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i SamhÀllet (PRIS). Studien utförs med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nÀmligen olika och fÄr olika betydelser beroende pÄ hur det konstrueras av samhÀllet och hur det tolkas av samhÀllets genusordning.

I vÄr studie vill vi genom tvÄ fokusgruppsintervjuer av bÄde unga killar och tjejer exemplifiera hur den sexuella relationen kan se ut bland dagens ungdomar. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss utav temat att ha sex mot sin vilja. UtifrÄn frÄgor som rör detta Àmnet kommer vi i studien fram till att man betraktar killen som den sexuella parten i relationen, medan tjejen betraktas som betydligt mindre sexuell. Informanterna uttrycker att killars sexualitet kan ha svÄrigheter pÄ det sÀttet att man som kille förvÀntas vara sexuell, lever man inte upp till de förvÀntningarna finns risken att man betraktas som omanlig. Hos tjejer Àr det tvÀrtom, Àr du som tjej för sexuellt frigjord riskerar du att bli betraktad som hora.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus pÄ rummens utformning och pÄ leksakerna de innehÄller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att fÄ svar pÄ detta utfördes observationer pÄ fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att fÄ en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.