Genom att lÀsa berÀttelser för elever i skolÄr 1 och 2 har vi undersökt vilka positioner barn antar nÀr de dramatiserar sagokaraktÀrer som sysslar med teknik. En saga med traditionella könsroller lÀstes för en grupp elever och samma saga men med omvÀnda könsroller lÀstes för en annan grupp. Eleverna fick vÀlja roller till dramatiseringarna i de grupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. UtifrÄn elevernas rollval, saker de sÀger under samtalen samt en enkÀt de fyllt i syftar undersökningen till att visa pÄ elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornas karaktÀrer beroende pÄ kön. UtifrÄn detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hur barn kan pÄverkas av sagokaraktÀrer som förebilder och pÄ vilket sÀtt de litterÀra förebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik..

I denna studie har vi med hjÀlp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter pÄverkar pÄ barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus pÄ barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jÀmförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det bÄde finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

This Master?s Thesis aims to examine the attitudes concerning gender issues among children?s librarians. The main purpose is to examine what their views on the subject are, and if they consider gender issues when acquiring and mediating books. We are also interested in their opinions about gender stereotyping in children?s books.

SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av Àmnet var det endast Àmnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dÄtidens samhÀlle dÀr kvinnor förvÀntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förÀndrats över tid. Hem- och konsumentkunskap Àr nu ett Àmne dÀr bÄde pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsÀttningar att lÀra om hushÄllets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats Àmnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplÀrares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrÄn ett genusperspektiv. Studien undersöker Àven hur lÀrarna ser pÄ begreppet jÀmstÀlldhet och hur det speglar deras undervisning.

VÄr frÄgestÀllning Àr följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gÀllande aktiviteternas prÀgel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta fÄ, sett utifrÄn ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vÄr undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har Àven iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter prÀglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssÀtt och sÄ Àven de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Bisexualitet Àr idag ett nÀstintill osynligt omrÄde inom det psykologiska fÀltet. Den forskning som finns tillgÀnglig om bisexualitet sker frÀmst utifrÄn ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgÄngspunkt. Den hÀr uppsatsen Àr till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var frÀmst att explorativt utforska och dÀrefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. FrÄgestÀllningen inbegrep Àven hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang.

SammanfattningVid en förlust av en nÀra anhörig kan ett barns livsvÀrld förÀndras, vilket kan innebÀra ett lidande för barnet. Beroende pÄ barnets Älder, utvecklingsstadium och tidigare erfarenheter reagerar alla barn olika. Sjuksköterskan kan möta barn i sorg inom vÄrden och dÀrför behöver denne veta hur barnet reagerar pÄ förlusten av en nÀra anhörig.Syftet med studien Àr att belysa hur barn upplever förlusten av en nÀra anhörig. Vi gjorde en litteraturstudie mellan Ärtalen 1999-2011, dÀr vi anvÀnde oss av Ätta artiklar i vÄrt resultat. DÀr framkom fyra Àmnen: barnets sÀtt att hantera sorgen, omstÀndigheter kring dödsfallet, förstÄelsen av döden utifrÄn Älder och utveckling och genusperspektiv.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto fÀrre kvinnor finns det. Det intressanta Àr att titta pÄ de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den mÄnga gÄnger dolda situation och struktur som rÄder för kvinnor i samhÀllet och i vÄra organisationer, det vill sÀga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriÀr- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet frÄn studien pekade pÄ att kvinnor hade en stark vilja att göra karriÀr, medan mÀnnen hade en mer distanserad instÀllning.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Detta Àr en uppsats kring bildinnehÄllet i tre lÀromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framstÀlls i religionsböcker och dÀrmed kan forma vÄra uppfattningar kring skolÀmnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det Àr frÀmst vÄr uppgift som lÀrare att granska dessa lÀromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, dÀr genus kan vara en viktig faktor som pÄverkar vÄra perspektiv i bÄde skola och samhÀlle.Resultatet redovisas sedan i tvÄ olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen rÀknas antalet mÀn/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv.

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers genusarbete och jÀmstÀlldhetsarbete i fritidshemmet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka mÄl med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrÄn könstillhörighet pÄ fritidshemmet? Detta Àr en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jÀmstÀlldsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssÀtt kring genus och jÀmstÀlldhetsarbete pÄ fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar pÄ ett fritidshem i utkanten av Stockholm.

The aim of this Master?s thesis is to examine how the gender system is described in fantasy novels. The theoretical framework is based on Yvonne Hirdman?s theory on gender system, primarily the two basic principles: the principle of dichotomy, of separation between the sexes, and the principle of hierarchy, of man as norm. The method used is idea analysis which is a form of textual analysis.

Syftet med denna studie Àr att studera om pedagoger bemöter flickor och pojkar lika eller olika pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna till detta syfte Àr följande: Hur bemöter pedagoger pojkar respektive flickor? Hur talar pedagoger med pojkar och flickor pÄ förskolan? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan ur ett genusperspektiv i den vardagliga verksamheten? Teorier som ingÄr i studien Àr bland annat bemötande; hur pedagoger och andra vuxna bemöter barn i och utanför förskolan, genus och genusarbete i förskolan och olika genusbegrepp tas Àven upp. Studien har gjorts pÄ en förskola dÀr pedagoger har intervjuats och observerats i deras möte med barnen pÄ förskolan. Resultatet av denna studie kan sammanfattas med att pedagogerna sjÀlva pÄ den aktuella förskolan anser att de bemöter pojkar och flickor lika men att de ÀndÄ kan bli bÀttre med att arbeta med det i deras verksamhet.

The aim of this Master?s thesis is to examine how Ranma œ, one of the most popular Japanese Manga series, reflects the gender system in society. We have chosen to make use of two different gender theorists to determine if Ranma œ follows the gender norms of society or not. The theoretical framework is based primarily on Yvonne Hirdman's theory of the two basic principles: the principle of dichotomy and the principle of hierarchy. Judith Butler's theory of performative gender is used as a complement.