Syftet med denna studie Àr att belysa rollekar i den fria leken pÄ fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnÄ syftet stÀllde vi fyra frÄgor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor pÄverkan har miljön och material pÄ barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer Àn vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus gÄr till och vilka faktorer som pÄverkar barnen. Den teoretiska utgÄngspunkt som vi valt att arbeta efter Àr feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning. Planeringen Àr inte neutral till kön.

Barnlitteraturen Àr en av barnets första massmediala kontakter. Den tillsammans med annan media pÄverkar individen i samhÀllet stor som liten. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn och vuxna gestaltas i bilderboken, sett ur ett genusperspektiv. VÄr ambition var att se hur flickor och pojkar, kvinnor och mÀn presenteras, bÄde med egenskaper och till utseende i bilderboken, dÄ det i resterande samhÀlle och kultur existerar en könsmaktsordning som bland annat polariserar könen genom att tillskriva dem olika egenskaper, beteenden och utseenden.Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss utav bibliotekets topplistor, under augusti och september mÄnad 2012 i UmeÄ regionen. Dessa böcker granskades för att sen sammanstÀllas med hjÀlp utav tematisk analys.Ur empirin gick det att utlÀsa att i majoriteten av böckerna finns ett tydligt isÀrhÄllande av kön och de traditionella könsrollerna lever pÄ sÄ sÀtt kvar.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka barnens rollekar, vilket lekmaterial barnen anvÀnder, vilken funktion det fÄr och vilka roller barnen kliver in i, ur ett genusperspektiv. Vi ville se vilka roller flickor respektive pojkar antar rollekarna samt se vilken form av lekmaterial de anvÀnder och vilken funktion det fÄr. VÄr studie Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr vi anvÀnt oss av tvÄ olika metoder: observationer samt intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av barnen frÄn tvÄ olika avdelningar i Äldrarna 3-6 Är. Resultatet av vÄr studie visade att flickor antar flickroller och pojkar pojkroller, till största delen.

Abstract The purpose of this study is to further understand swedish highschoolstudents perspective on the subject of history. In order to produce an answer a series of qualitative interviews were conducted with six students of mixed ages, ethnicity an gender. Their answers were evaluated using relevant didactic theories focusing on the use of history, historical consciousness as presented by Klas-Goran Karlsson. Motivationtheories according to the RISE model. By Edward Hootstien.

FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svÄraste livshÀndelse en mÀnniska kan rÄka ut för, och kan för Àldre efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 mÀn i Äldrarna 62-76 Är, intervjuats om sin livssituation efter förlust av livskamrat genom svÄr sjukdom. Syftet var att erhÄlla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshÀndelsen medför, relaterat till Älder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlÀttar sorgeprocessen. Teorier som anvÀnts vid analys av insamlad empiri Àr livsloppsperspektiv, genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet pÄvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser sÄ som Grimby (2000) ovan beskriver gÀllande Àldre efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig Ät ur ett genusperspektiv.

I detta examensarbete har 5-Ă„ringars lek och utnyttjande av förskolegĂ„rden studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gĂ„ng per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sĂ€mre överblick över barnens lekar pĂ„ förskolegĂ„rden.FörskolegĂ„rdens utformning pĂ„verkar barnens grupperingar och lekar och den Ă€r ocksĂ„ viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhĂ„ller sig till utemiljön pĂ„ olika sĂ€tt utifrĂ„n kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig Ă„t utifrĂ„n kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvĂ„rdande teman i leken sĂ„som matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.NĂ€r barnen erfar att de Ă€r pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förvĂ€ntas vara och upptrĂ€da. Detta sker ocksĂ„ i leken.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning. Planeringen Àr inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av forskning och litteratur kring jÀmstÀlldhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en medborgardialog i KÀvlinge kommun.

AbstractTitel: ?En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv? NivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Beatrice Engman Handledare: Anna Edin Datum: 2014-05-27 SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att ur ett diskursteoretiskt och genusorienterat perspektiv studera artisten Beyoncé utifrÄn tvÄ olika men dock sammanhÀngande medieperspektiv. I min uppsats kommer jag dels att analysera den mediala bilden av Beyoncé, det vill sÀga hur medierna rapporterar och ?berÀttar? om henne samt dels att analysera hur Beyoncé sjÀlv iscensÀtter sig medialt, via sin musik, videos och klipp. Sammantaget kan man sÀga, att dessa tvÄ dimensioner konstruerar Beyoncé som medial person, dÀr Àven det offentliga och det privata livet tenderar att överlappa varandra.Den metod jag valt för att besvara mina frÄgor Àr en kritisk diskursanalys och jag har i min teori utgÄtt frÄn Norman Fairclough.

MÀn och kvinnor framstÀlls pÄ olika sÀtt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre Àmnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier Àrmannen den som fÄr ta mest plats och kvinnan Àr underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvÀrlden pÄverkar samhÀllet och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger pÄ en kvantitativ- och en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frÄgor byggerpÄ ett genusperspektiv och som analysredskap anvÀndes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen Àr överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utstrÀckning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv pÄ historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framstÀllning inom kvinnohistorien anvÀnds för att se hur kvinnohistoria framstÀlls i tvÄ av Sveriges mest anvÀnda böcker för A-kursen i historia pÄ gymnasiet. DÀrefter analyseras resultatet utifrÄn teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de lÀroböcker som hÀr har granskats, Àr att de har mycket brister ifrÄga om genusdiskussion. De mest framtrÀdande dragen i lÀroböckerna Àr att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framstÀlls i en sÄ kallad her-story. Det sistnÀmnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillÀgg till den traditionella historiska berÀttelsen och inte Àr en naturlig del av den.