Följande undersökning Àr genomförd genom en kvantitativ metod med enkÀter som forskningsverktyg. Studien Àr gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hÄllbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jÀmförs och diskuteras sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Resultaten pÄvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling mellan flickor och pojkar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förestÀllningar flickor och pojkar har om kön och hur barnen upplever pedagogernas förhÄllningssÀtt ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som vÄr studie utgÄr ifrÄn Àr: Vilka förestÀllningar har flickor och pojkar om kön? Hur upplever barnen pedagogernas förhÄllningssÀtt? I avsikt att nÀrma oss barns förestÀllningar om det aktuella omrÄdet sÄ anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie, dÀr 30 barn medverkar i gruppintervjuer. I intervjuerna med barnen utgÄr vi ifrÄn pojk- och flickgrupper, dÀr intervjuerna spelas in för att sedan kunna analysera och transkribera det inkomna empiriska materialet. För att stÀrka vÄr studie nyttjar vi relevanta och vetenskapliga artiklar, avhandlingar och litteratur som beskriver pojkar, flickor samt pedagogers förhÄllningssÀtt.

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvĂ€lvande och förĂ€nderlig period i en individs liv. Det finns flera olika omrĂ„den i samhĂ€llet innehĂ„llandes speciella uppsĂ€ttningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fĂ€lt att studera. Den hĂ€r antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika omrĂ„den som berör barn och unga. Vi avser inte att med vĂ„ra respektive studier tĂ€cka upp ett specifikt intresseomrĂ„de utan har istĂ€llet riktat in oss pĂ„ olika aspekter och omrĂ„den av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman vĂ€rdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan pĂ„ unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonĂ„rsflickor, Elin SĂ€llstedt behandlar hur ungdomar förhĂ„ller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras Ă„ldrar..

Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-Äringar i den fria leken. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lÀr sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att vÀlja lekkamrater av samma kön.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjÀlp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen bestÄr av fyra pedagoger och elva barn i Äldern ett till tvÄ Är. I litteratur delen lÀgger vi tyngdpunkten pÄ hur könskoderna i lÀroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. VÄra frÄgestÀllningar Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att efterstrÀva lÀroplanens bestÀmmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken.

VĂ„rt problemomrĂ„de Ă€r hur den fria leken ser ut pĂ„ en 1-3 Ă„rs avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet Ă€r att fĂ„ en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frĂ„gor vi har utgĂ„tt ifrĂ„n Ă€r: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrĂ„n och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad Ă€r det för leksaker flickor och pojkar anvĂ€nder? Vad Ă€r det för slags lekar som barnen leker nĂ€r de Ă€r könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar sĂ„g ut nĂ€r barnen lekte könsblandat jĂ€mfört med nĂ€r de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda pĂ„ genom att göra observationer pĂ„ en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med denna studie Àr att göra en jÀmförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och sprÄksvÄrigheter/sprÄkstörningar i elva förskoleklasser..

Syftet med vÄr undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har ocksÄ velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjÀlp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att bÄde manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad pÄ barnen beroende pÄ deras kön oavsett vilket kön pedagogen sjÀlv har. Vi har Àven sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrÄn pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har trÀslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.

LÀraren spelar en central roll nÀr det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som Àr kvinnligt och manligt. Det ingÄr ilÀrarens uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka pÄ vilka sÀtt högstadielÀrare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger lÀraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?Empirin bestÄr av fem deltagande observationer under biologilektioner i Är 8 med fyra manliga och en kvinnlig lÀrare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lÀrare.Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förstÄelse Àr en av utgÄngspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fÄtt fram att bÄde barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket pÄverkar deras sÀtt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrÄn ett genusperspektiv dÀr vi har fokuserat pÄ om samspelet artar sig annorlunda beroende pÄ barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende pÄ barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vÄr kunskap om hur genus anvÀnds och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn Àr stÀndigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader pÄ könen men inte nödvÀndigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lÀrarens uppmÀrksamhet i form av samtal, tillsÀgelser och hjÀlp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi anvÀnt oss av enkÀt, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i tvÄ skolklasser, en klass med elever i Ärskurs 3 och en Älderblandad klass med elever Ärskurs 1-3, vid tvÄ skolor i LuleÄ kommun. EnkÀten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med tvÄ klasslÀrare.