Syftet med detta arbete Àr att belysa vilken typ av sprÄkbruk anvÀnds av lÀrarna/pedagogerna dÄ de samtalar med barnen, beroende pÄ genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts Àr en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vÄr studie i en förskola och en skola för att sedan jÀmföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har Àven intervjuat lÀrarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrÄgor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfÀlle för att se om samtalens utformning varierar beroende pÄ de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek Àr och om de ser nÄgon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de sjÀlva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill Àven se om det gÄr att se nÄgon skillnad i hur pedagogerna tillrÀttavisar barnen beroende pÄ kön. Valet att anvÀnda oss av tvÄ förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fÄtt kontinuerlig utbildning via förelÀsningar och litteratur bemötte barnen pÄ ett neutralare sÀtt Àn förskolan som inte hade fÄtt samma tillgÄng till utbildning. Vi valde att anvÀnda oss av intervjuer och observationer för att fÄ sÄ mycket information som möjligt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka underliggande mönster som styr tvÄ populÀrkulturella texter i form av musikvideor publicerade pÄ webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populÀrkulturen genom stÀndigt Äterskapande.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda pÄ hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det hÀr sammanhanget. En diakron tillika jÀmförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de bÄda musikvideorna. I arbetet anvÀnds det vidgade textbegreppet och sÄledes utgörs texterna i det hÀr fallet av rörliga bilder, sÄngtexter och YouTube-kommentarer.FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de bÄda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 Ärs mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken pÄvisa att diskurserna hela tiden skapas och Äterskapas i samhÀllet genom populÀrkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De bÄda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 Ären.

Syfte:Jag har velat svara pÄ frÄgestÀllningarna hur maskulinitet och femininitet framstÀlls i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgÄtt frÄn Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier pÄverkar vÄra perspektiv angÄende genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika pÄ 1970-talet utifrÄn ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhÀllet utifrÄn ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första sÀsongen av "The vampire diaries". Det Àr en serie som sÀnds i televisionen pÄ kanalen TV6 i Sverige och pÄ kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlÀra. I analysen har jag utgÄtt frÄn ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framstÀllning av femininitet och tvÄ framstÀllningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De bÄda maskulina framstÀllningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Syftet Àr att undersöka hur genus skildras i tvÄ kapitel frÄn tvÄ lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa lÀroböcker Àr skrivna med cirka tjugo Ärs mellanrum av samma författare men utifrÄn tvÄ olika lÀroplaner. Studien undersöker vilken förÀndring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förÀndringar stÀmmer överens med lÀroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys anvÀndes för att undersöka de tvÄ kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i lÀroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jÀmstÀllt sprÄk och perspektiv.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hÀlsa dÀr unga tjejers situation Àr sÀmre Àn unga killars. Bakgrunden till denna studie Àr att det saknas kunskap om hur detta mönster Àr relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte Àr att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hÀlsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger pÄ fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hÀlsa.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en övergripande uppfattning om ungdomars förhÄllningssÀtt till Gud, religion, livsfrÄgor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. AlltsÄ om deras svar och förhÄllningssÀtt gentemot dessa Àmnen skiljer sig beroende pÄ om de Àr flicka eller pojke. För att nÄ fram till dessa resultat har jag anvÀnt mig av en kvantitativ metod dÀr jag genom enkÀter med öppna svar lÄtit ungdomarna besvara ett antal frÄgor i Àmnet. Jag har Àven anvÀnt mig av hermeneutiska tolkningslÀran dÄ jag genom den tolkat respondenternas enkÀtsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frÄgor kring Gud, religion, livsfrÄgor och dÄ speciellt meningen med livet.

Syftet med arbetet Àr att presentera en handlingsplan för lÀrare som vill anvÀnda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanvÀva teorier om inlÀrning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lÀrobokstexter, minnet och hjÀrnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen Àr mÄlet att eleverna skall bli effektiva i sitt anvÀndande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlÀrning och förstÄelse i Àmnet historia..

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med Ätta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal frÄn tvÄ olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser pÄ barns relationsskapande. VÄrt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker pÄ olika sÀtt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrÄn ett könsneutralt sÀtt och lÀgga fokus pÄ barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat sÄ beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrÄn tvÄ olika aspekter, nÀmligen positiv samt negativ förstÀrkning. I studien har sex intervjuer samt Ätta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar om sitt förhÄllningssÀtt gentemot pojkar och flickor.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och mÀn, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmÀnna kunskap och medvetenhet om genus var begrÀnsad. Vi anvÀnde Àven observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende pÄ kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmÀrksamhet, fler öppna frÄgor och mer beröm frÄn inspektörerna Àn kvinnliga kunder.

AbstractExamensarbetets syfte Àr att belysa Hem- och konsumentkunskapslÀrares uppfattningar om jÀmstÀlldhetsperspektivet utifrÄn Lgr 11. Vi har utifrÄn ett genusperspektiv undersökt hur Hem- och konsumentkunskapslÀrare samtalar och resonerar kring jÀmstÀlldhet i relation till sin undervisning. I Lgr 11 stÄr det att skolan aktivt ska frÀmja för lika rÀttigheter och möjligheter för pojkar och flickar. Skolan har ett stort ansvar att motverka traditionella könsroller genom att bemöta eleverna pÄ ett sÀtt som inte förstÀrker genusordningen dvs. vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flersprÄkighet. Genom intervjuer med fyra elever pÄ en grundskola i Malmö framkommer det, att det Àr ett svÄrt Àmne att diskutera med eleverna. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om just flersprÄkiga elever vars utbildning sker pÄ ett annat sprÄk Àn deras modersmÄl, och hur skolan pÄ bÀsta sÀtt kan genomföra undervisningen sÄ att alla elever kan ha lika förutsÀttningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar pÄ att det Àr av största vikt att anvÀnda sig av sprÄkinriktad undervisning i klassrummen i alla Àmnen om alla elever ska skall ha en likvÀrdig utbildning..

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

LÀroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i sÄvÀl övergripande mÄl samt specifika mÄl för olika Àmnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, nÄgot som skolan strÀvar efter. Vidare lyfts problem med lÀrare och elevers osÀkerhet inför denna form av undervisning tillika sÄ problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i tvÄ klasser, Ärskurs Ätta och nio, dÀr vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.