Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen Genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, främst vid vägledningssamtal. Frågeställningarna för denna studie handlar om att få reda på hur yrkesvägledare arbetar kring begrepp som Genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fått erfara under deras år som yrkesvägledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frågor har empirin insamlats och analyseras utifrån vägledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vägledares förhållningssätt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrån traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte känns som tillräckligt. De menar att utbildningen ger hjälpmedel för att arbeta med begreppen hos sig själva, men inte utifrån skolans arbete med dem, utifrån gällande styrdokument.

Det övergripande syftet med studien är att ur ett Genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring Genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs på olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrån en Genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, där vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teorier och diskuterats utifrån de tidigare ämnesrelaterade forskning.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett Genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av Genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av Genus utfördes intervjuer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och Genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring Genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av Genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang..

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur lärare och elever tänker kring barnlitteraturens påverkan och betydelse för barns syn på Genus. Jag undersöker även hur barn uppfattar karaktärer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag får djupare förståelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lärare.Metod som jag använder mig av är av kvalitativ sort, vilket innebär att man försöker hitta särskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger på deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i årskurs 1 och årskurs 6, samt av lärare.Arbetets viktigaste resultat är att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och Genus.

BAKGRUND: Hur handlar pedagoger för att bryta de traditionella könsmönster sområder och bistå barnen med könsneutralt tänkande? Vi vill undersöka om pedagogerna ärmedvetna om hur de agerar och resonerar i arbetet med barnen på förskolan ur ettGenusperspektiv. I bakgrunden tar vi upp pedagogernas, förskolemiljöns, föräldrarnas ochsamhällets inverkan på barns lek och lekmaterial.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger agerar och resonerarnär de erbjuder flickor och pojkar lek och lekmaterial.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit observationoch informella samtal. Observationerna är gjorda på fyra olika förskolor sammanlagt gjordestjugofyra observationer med tillhörande informella samtal.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med Genus och jämställdhet iförskolan. De tillfällen då ?det bara kom? upplever vi är i de situationer då pedagogerna varlite stressade eller i de vardagliga tillfällen då det går på rutin.

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller träder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgått ifrån ett Genusperspektiv där jag förklarar vad det innebär med traditionella könsroller och varför det är viktigt att ifrågasätta dem. Enligt egna erfarenheter ifrån förskolan har jag märkt att Genus är ett ämne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och därför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra ämnet. När jag påbörjade min undersökning utgick jag ifrån fyra olika problemområden. Dessa områden var hur barnen utnyttjar miljön på förskolan, val av lekar, pedagogernas förhållningssätt till sin barngrupp samt deras egen inställning till Genus.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers Genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett Genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora Genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av Genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just Genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..

Syftet med studien var att ur ett Genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på en småbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickor respektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämne väcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljande reflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällande Genus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekterna socialisering, kvinnligt/manligt och färg som Genusmarkör med utgångspunkt i den sociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manliga egenskaper.

Syftet med vår studie var att ta reda på, hur kvinnliga respektive manliga förskollärare uppfattar sitt arbete ur ett Genusperspektiv. Forskningsfrågorna fokuserade på vilka uppfattningar förskollärarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundläggs men även hur dessa påverkar förskollärarnas pedagogiska arbete. Vi läste in oss på tre olika Genusteorier och tre olika lärandeperspektiv. I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollärare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns särskilt stora skillnader mellan mäns och kvinnors Genusuppfattningar.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i Genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med Genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför Genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om Genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett Genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar.

Uppsatsen är baserad på kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet består av två artikelserier från Insidan i Dagens Nyheter och behandlar ämnena boendets roll samt föräldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters språkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av Genus samtidigt som det även kan återskapa föreställningen om det traditionella könet. Målet med uppsatsen är att påvisa språkets makt över människors beteenden och tankesätt..

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i Genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter.Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar Genus eller enskilda individers könsidentitet..