Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad Genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad Genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och Genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan. .

Denna uppsats undersöker hur Genusperspektivet synliggörs i historieläroböcker för grundskolans senare år. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur läroböckerna redogör för makstrukturerna mellan män och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förståelse av det temporala sambandet (då, nu, sedan) kan utvecklas hos läsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen är uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och Genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och Genusforskaren Yvonne Hirdman (Genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd tråd i textbeskrivningarna som helhet. Förståelsen för det temporala sambandet underlättas bara i enstaka delar av lärobokstexterna då faktorer från Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet läroprocesser synliggörs.

Detta arbete är en kvalitativ studie och eftersträvar en fördjupad förståelse kring begreppet Genus som har en stor betydelse för jämställdhetsarbete och syftar till att motverka de traditionella könsrollerna. Syftet är att belysa hur Genustänkandet tar sig uttryck i det vardagliga arbetet på förskolan samt vilket utrymme det får inom olika etniska grupper. Med utgångspunkten i det socialkonstruktivistiska perspektivet har jag försökt att visa hur uppfattningar om kön/Genus konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. Studien är baserad på intervjuer med förskolepersonal och observationer utförda på två förskolor som ligger i områden med olika etniska sammansättningar. Resultatet har visat att förskolepersonalen har skilda uppfattningar om hur barn av olika kön ska bemötas och använder sig av olika taktiker för att motverka de traditionella könsrollerna.

Titel: Synen på Genus och dess påverkan på ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poängHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga (LVU) och ungas problematik i förhållande till denna, utifrån ett Genusperspektiv. Detta utifrån intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gällande paragrafen. Studien är framarbetad utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet består av socialsekreterarnas syn på kriterierna i 3 § LVU i förhållande till kön, deras syn på rättsystemet, och hur den egna yrkesrollen påverkas av samhällsvärderingar gällande kön och Genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och påverkar arbetet med unga.

Syftet med studien är att beskriva pedagogens konstruktion av Genus hos elever i grundskolans årskurs 5 inom skolämnet idrott och hälsa. Studiens syfte utmynnade i tre forskningsfrågor; Hur organiserar pedagogen undervisningen i ämnet idrott och hälsa med val av lektionsinnehåll och arbetsmetoder ur ett Genusperspektiv? Hur gestaltar pedagogen undervisningen verbalt och fysiskt genom attityd, kroppsspråk, språk och dialog ur ett Genusperspektiv? Hur medveten är pedagogen om sin delaktighet i elevers konstruktion av Genus? Studien genomfördes på fyra skolor i Norrbotten, med fyra verksamma pedagoger i skolämnet idrott och hälsa. För att uppnå det jag ämnade studera använde jag mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, semistrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. Det empiriska underlaget analyserades och tolkades genom menings-koncentrering med det sociokulturella- och Genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt.

Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till Genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett Genus och maktperspektiv.Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning.I studien framkommer att Genusmönstren är starka och samma Genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar..

Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett Genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om Genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett Genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom manlig och kvinnlig konståkning. Jag ville undersöka om konståkning erbjuder män en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet påverkar kvinnlig konståkning. För att besvara frågorna har jag intervjuat tränare och domare inom konståkningen samt observerat tevesändningar från VM i konståkning 2009 och 2010. Detta har jämförts med litteratur om konståkning, Genus och andra relevanta studier. Genus kan förstås som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen.

Syftet med genomgångna arbetet har varit att undersöka om Genusskillnader går att finna i den svenska skolan gällande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i ämnet svenska, samt tidigare forskning inom ämnet har studerats och återgivits. I den undersökning som genomförts har avgränsningar gjorts till följande två områden: dominans av talutrymme kopplat till Genus samt grad av säkerhet i olika talsituationer kopplat till Genus. Informanterna har bestått av en klass i år 8 i grundskolan, en klass i år 1 i gymnasieskolan samt lärare från grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i Piteå kommun. Två metoder har använts i undersökningen, observation och enkät.

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring Genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med Genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen Genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt Genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och Genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

I denna studie undersöks hur Genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förståelse för Genusskapande på rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer använts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfällen samtliga på skolgården. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter långa och en var 20 minuter.