Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett Genus- och jämställdhetsperspektiv. Som metod används observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i två förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har två pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad på grund av kön, men det råder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.

I läroplanen Lpo 94 står det att förhållningssätten mellan flickor och pojkar skiljer sig ofta åt. Då detta har väckt mitt intresse vill jag undersöka om förhållningssätten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar i teknikämnet. Studien innefattar och behandlar detta område..

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om Genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över Genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och Genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och Genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring Genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Examensarbetets titel är Man får leka med en docka [?] fast man är en pojke ? Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa Olin Georgsson och Johanna Rask. Undersökningen till detta arbete gjordes på två förskolor, där vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ?fria? lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett Genusperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget Genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet Genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om Genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med Genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och Genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom Genusforskningen och Genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om Genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom Genusforskningen och Genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring Genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om Genus.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta Genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta Genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om Genus betydelse, om vad Genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med Genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om Genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om Genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom Genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer Genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer Genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på Genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som kropp, kön, Genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den Genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur Genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroboksförfattare i historia arbetar med de Genus-och jämställdhetsfrågor som enligt kurs- och läroplaner ska behandlas i undervisningen. En jämförelse görs mellan läroböcker från tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att på så sätt försöka påvisa en förändring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring läroböcker gällande olika intressenter och begreppsapparaten kring Genus. Läro-och kursplanernas intentioner ställs mot läroböckerna, i syfte att påvisa en ökad Genusmedvetenhet. Undersökningen visar att Genusmedvetenheten i den betydelse jag använder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i så kallad och-historia.