Sökresultat:
1057 Uppsatser om Generell begćvning - Sida 17 av 71
Kontextuell Àrendehantering
Ett Ă€rendehanteringssystem Ă€r ett komplett system vars mĂ„l Ă€r att effektivisera och koordinera processer av olika slag. Ett exempel pĂ„ Ă€rendehantering Ă€r försĂ€kringsbolag som anvĂ€nder sig av detta för att snabba upp och kontrollera processen för hantering av skadeĂ€renden. I ett Ă€rendehanteringssystem finns en Ă€rendehanteringsmotor som sköter flödet av Ă€renden, vilket bland annat innebĂ€r ansvar för att Ă€renden hamnar hos rĂ€tt person. Examensarbetets syfte Ă€r att utveckla en liten och enkel Ă€rendehanteringsmotor, som Ă€ndĂ„ Ă€r generell nog att fungera i olika kontexter. Ărendehanteringsmotorn levereras i form av en komponent fĂ€rdig att anvĂ€ndas vid utvecklandet av Ă€rendehanteringssystem.
Prognoser pÄ Kinnarps : Utveckling av en prognostiseringsprocess
Detta 20-poÀngs projekt pÄ D-nivÄ har genomförts som en fallstudie pÄ Kinnarps AB i syfte att utveckla en prognostiseringsprocess. Processen ska förbÀttra framförhÄllningen och underlÀtta planering pÄ medellÄng sikt. Efter att undersökt de problem som upplevs pÄ Kinnarps utvecklade vi följande problemformulering:Hur ser prognostiseringsarbetet ut pÄ Kinnarps idag?Hur bör en generell prognostiseringsprocess utformas?Hur kan prognostiseringsprocessen anpassas till Kinnarps?En kartlÀggning av de berörda avdelningarna utfördes för att besvara den första frÄgan. KartlÀggningen genomfördes genom intervjuer av personer pÄ marknads-, produktions-, inköps- och leveranslogistikavdelningen, Àven ÄterförsÀljare intervjuades dÄ de har kontakt med slutkunden och kunskap om marknaden.
Re-flektion - "Varför gjorde jag sÄ?"
Flera forskare och debattörer menar att det Àr genom anvÀndning av reflektion, som lÀrare kan bli professionella i meningen sjÀlvstÀndiga kunskapsbildare inom sitt yrkesomrÄde.VÄrt syfte Àr att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan anvÀndas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. UtifrÄn litteraturstudierna kring reflektion och vÄrt syfte stÀller vi följande frÄgestÀllning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling?För att finna svar pÄ vÄra frÄgor till problemomrÄdet anvÀnde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingÄr i studien. Detta verktyg Àr didaktisk analys.Av resultatet frÄn den empiriska studien, som bygger pÄ observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfÀllen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling beror det pÄ det sociala klimatet, gruppens sammansÀttning, individens kunskaper och tillgÄng till verktyg.Detta resultat fÄr ej ges generell betydelse utan fÄr tolkas som ett resultat frÄn just denna tidpunkt och detta sammanhang..
Sensordatafusion av IR- och radarbilder
Den hÀr rapporten beskriver och utvÀrderar ett antal algoritmer för multisensordatafusion av radar och IR/TV-data pÄ rÄdatanivÄ. Med rÄdatafusion menas att fusionen ska ske innan attribut- eller objektextrahering. Attributextrahering kan medföra att information gÄr förlorad som skulle kunna förbÀttra fusionen. Om fusionen sker pÄ rÄdatanivÄ finns mer information tillgÀnglig och skulle kunna leda till en förbÀttrad attributextrahering i ett senare steg. TvÄ tillvÀgagÄngssÀtt presenteras.
Sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid lÄngvarig Whiplash- Associated Disorders
WAD Àr det engelska namnet pÄ pisksnÀrtsrelaterade symtom som i dagligt tal kallas för Whiplash. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka olika typer av sjukgymnastiska behandlingsmetoder det finns och vilken/vilka som har högst bevisvÀrde vid behandling av lÄngvarig WAD. Metod: Artiklar söktes i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar bedömdes enligt PEDro-skalan vars resultat omrÀknades till SBU:s skala för bevisvÀrde. Resultat: Artiklarna visade att för lÄngvarig WAD fanns mÄnga olika typer av sjukgymnastisk behandling sÄsom trÀning med individuell eller generell inriktning, traktion och trÀning med slynga.
Att möta verkligheten till sjöss : Hur upplever nyutexaminerade styrmÀn sin första tid i yrket?
Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.
Leker kommunerna följa John? : En uppsats om popularitet, generella normer och likformighet
Efter avregleringen Är 1992 av de svenska kommunernas nÀmndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mÄngfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jÀmförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förÀndrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en lÀngre tid.
Sociala kategorier och stereotypa uppfattningars inverkan vid bedömning av gymnasieelever
Stereotypa uppfattningar om mĂ€nniskor grundar sig pĂ„ egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, sĂ„ kallade standards, vid bedömning av andra. UtifrĂ„nteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frĂ„nolika typer av gymnasieprogram varierade och pĂ„verkades. Ă
ttiotrepersoners enkÀtsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, frÄn ett studie- elleryrkesförberedande program.
SÀrbegÄvning i klassrummet : Möjligheter och hinder för att möta den exceptionellt begÄvade eleven
I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.
SPECIELL + GENERELL Om vÀrdegrunder i stadsbyggnad tillÀmpat pÄ Tullinge
Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den
teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den
generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex
punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr
för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton
betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer
pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar
om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en
samhÀllsutveckling.
Den praktiska delen innehÄller tvÄ projekt för delar av centrala Tullinge.
Att undervisa om derivata : en fallstudie av en lÀrares kunskap, mÄl och orientering
Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.
Fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation : Ur tvÄ kognitionsvetenskapliga perspektiv
Denna uppsats utreder ifall tvÄ kognitionsvetenskapliga perspektiv kan bidra till en effektivare informationslogistik.Med detta som bakgrund har ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt anvÀnts för att framhÀva kontraster mellan de bÄda omrÄdena. Teori har tagits frÄn kognitionsvetenskapens nÀtverks- och artificiella intelligens perspektiv samtidigt som empirin utgörs av en fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation. Kontraster mellan de bÄda omrÄdena har vÀgts mot varandra och teorier om pÄ vilka sÀtt de tvÄ perspektiven skulle kunna berika den informationslogistiska applikationen har dragits. Dessutom har mer generella slutsatser dragits frÄn nÀtverks- och det artificiella intelligens perspektiven för att besvara hur de pÄ en generell nivÄ skulle kunna bidra med kunskaper till andra informationslogistiska applikationer.Resultatet i uppsatsen visar att det med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt gÄr att importera kunskaper frÄn det kognitionsvetenskapliga hÄllet till informationslogistiken..
Designstruktur för komponentbaserad applikation med relationsdatabas
Det blir allt mer vanligt förekommande att utvecklingen av applikationer sker enligt objektorienterade metoder, ofta som komponentbaserade applikationer. Samtidigt Àr anvÀndandet av traditionella relationsdatabaser fortfarande mycket utbrett. En kombination av komponentbaserad applikation och traditionell relationsdatabas har idag blivit vanlig. HÀr beskrivs en designstruktur som visar hur beteendet, vilket inte kan lagras i relationsdatabasen, bör tas om hand för att möjliggöra delad Ätkomst samt ÄteranvÀndning av programkoden. Beteendet implementeras som applikationens programkod i form av regler, berÀkningar och operationer.
Undersökning av stadskvaliteter i tvÄ bostadsomrÄden i Uppsala
MÄlet med undersökningen Àr att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i tvÄ bostadsomrÄden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter pÄ ett enkelt sÀtt kan mÀtas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de tvÄ omrÄdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrÀtter Àn andra stadskvaliteter. Baserat pÄ dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och KungsÀngen. Resultaten visar att KungsÀngens centrala lÀge i Uppsala gör att tillgÄngen till de sju stadskvaliteterna Àr högre Àn i Gottsunda.
Varför byggs det inte fler hyresrÀtter? : - Ett arbete om investeringsbedömningar vid nybyggnation av hyresrÀtter.
Bakgrund: Idag rÄder det stor brist av hyresrÀtter i samhÀllet. Detta medför att unga har svÄrt att flytta hemifrÄn och att personer med begrÀnsat kapital har svÄrt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut pÄ. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan anvÀnda vid nybyggnation av hyresrÀtter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillÀmpats dÀr studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvÀrdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen anvÀnder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrÀtter. Förslaget som presenteras Àr att fastighetsbolag ska anvÀnda nuvÀrdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..