Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Denna kvantitativa enkätstudie har sin utgångspunkt i empowerment och har utförts på ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebär att man aktivt jobbar med att stärka individens självbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen är att individen genom ökad självkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och därmed uppbringa den nödvändiga motivation som krävs för att få till stånd en långsiktig förändring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som därefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa känslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves.

Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker.

I det här självständiga arbetet är mitt syfte att försöka förstå vad som driver hjälparbetare till att ge av sitt liv för att hjälpa andra människor. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nämnare för respondenterna är att de alla förhåller sig till hjälparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tämligen långperiod av sitt liv, sex till tolvmånader, för att hjälpa andra människor skiljer sig dock åt. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits är tre förklaringsmodeller som R.L.

Bakgrund: Skiftarbete är en vanlig arbetsmodell för sjuksköterskor runt om i världen. Skiftarbete är dock förknippat med negativa konsekvenser så som dygnsrytmsstörning och ohälsa. Det är därför viktigt att tydligare belysa hur skiftarbete påverkar sjuksköterskor och den vård som ges.Syfte: Att beskriva skiftarbetes konsekvenser på sjuksköterskor och deras arbete.Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 kvantitativa studier hämtade från PubMed. Använda sökord var: shift work, nurse, patient safety och fatigue. Översikten har gjorts enligt Friberg (2012a), där likheter och teman skapats utifrån studiernas resultat.Resultat: Långa och snabbroterande skift kan bidra till utbrändhet, sömnsvårigheter, fatigue och ökad misstagsfrekvens.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rådgivningssamtalet vid centrala sjukvårdsrådgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rådgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, där sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vårdsökandes hälsoproblem för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vårdmöte mellan sjuksköterskan och den vårdsökande och kunde beskrivas utifrån fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att åtgärda.

Tema: Verkställande direktörens närmsta kvinnor och män Problem: Hur försöker svenska klädesföretag genom sin ledningsgruppssammansättning finna framgång inom sin bransch Syfte: Studien syftar till att undersöka med vilken sammansättning i ledningsgruppen, svenska klädesföretag når framgång inom klädesbranschen Metod: Uppsatsen bygger på såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Den kvalitativa delen utgörs av intervjuer med såväl respondenter som informanter och den kvantitativa delen utgörs av en enkätundersökning. I enlighet med studiens syfte och författarnas arbetsgång är en arbetsmodell framarbetad. Modellen karaktäriseras av att författarna i sitt tillvägagångssätt inleder brett för att få en bild av hur ledningsgrupper i Sverige generellt är sammansatta. Därefter studeras den svenska klädesbranschen och utifrån denna djupstuderas sedermera tre stycken svenska klädesföretag.

Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival.

I dagens samhälle befinner sig alla företag i en mycket konkurrensutsatt miljö, detta harmedfört att kundfokus ökat i alla företag som vill överleva på marknaden. För att bli mereffektiva och få en helhetsbild över det värdeskapande flödet har företag börjat skapaprocessorienterade verksamheter. Med en processorienterad verksamhet ligger fokus påslutkunden, dennes krav, behov och önskemål. Med detta fokus aktualiseras behovet av attförstå att alla kunder är inte viktiga kunder och behovet av kategorisering skapas för attkunna differentiera kundservice av olika slag.Många företag idag har problem med sin kundhantering, så även fallföretaget GetingeSverige AB. De har ingen gemensam bild av vad en kund är och inte heller någrastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.Det övergripande syftet med uppsatsen är att visa på hur standardiserade processer kringkunderna skall kunna skapas samt hur kriterier för en bra kundkategorisering kan tas fram.För att illustrera detta kommer arbetet att utföras på ett fallföretag, Getinge Sverige AB.Arbetet skall ge dem ett förslag på en gemensam bild av vad en kund är samt skapastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.

Studiens syfte var att synliggöra vilka faktorer som enligt pedagogerna bidrog till att barn generellt sett, ju äldre de blir, leker alltmer könssegregerat, vilket också var den första forskningsfrågan. Den andra forskningsfrågan var vid vilken ålder pedagogerna menade att könssegregeringen började synas. Syftet fortsatte med att genom att synliggöra faktorerna, skulle studien undersöka vad pedagoger kan göra för att motverka den socialt konstruerade segregeringen och främja lek mellan flickor och pojkar, vilket också var den tredje forskningsfrågan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna hade olika syn på vad som påverkade barnens lek utifrån kön och genus.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Biblioteken som plats för teknik är något som diskuteras och förändras. Den teknik som här undersöks är surfplattor ochde bibliotek som undersökts närmre är biblioteket Miini (målgrupp 0-5 år) och biblioteket Dynamo (målgrupp 15-25 år)i Göteborg. Frågeställningen lyder: Hur påverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgängliggörande av teknik på bibliotek? Hur går surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvändigtvis påverkar bibliotekens tillgängliggörande avteknik. Däremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gäller syftet med surfplattan ochvad den ska användas till.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

BakgrundBakgrunden för arbetet är hämtat från den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lärande genom det sociokulturella perspektivet på lärande. Genrepedagogiken handlar också om att lära språk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det är cirkelmodellen som det här arbetet kommer att handla om. Vi har också valt att belysa cirkelmodellens arbetssätt utifrån Lgr11 och utveckling av elevers förmågor.SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på hur ett antal lärare som undervisar i årskurs 2-6 resonerar kring att använda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet är kvalitativ intervju.