Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning.

The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap.In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap.With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use.We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization.

Nya krav på tillgängligheter, prioriteringar, synsätt, kompetens och konkurrens om arbetskraft påverkar dagens hälso- och sjukvård i stor utsträckning, detta i och med den ständiga utvecklingen med ny teknik och forskning. Kvalitet inom vården innebär för patienten bland annat ett bra bemötande, tillit och olika respektfaktorer men även en bra tillgänglighet, hur enhetens mottagande i miljösynpunkt känns och ett gott behandlingens resultat påverkar patientens kvalitets upplevelse. Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att etiska överväganden blir allt vanligare. Från slutet av 1990-talet så har inom Norrbottens läns landsting införskaffats ett antal direktiv om så väl etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. På Piteå vårdcentral har man sedan våren 2006 försökt starta upp ett projekt som berör de etiska områderna inom vården och med detta på sikt höja kundnöjdheten. I denna studie har två skilda kvantitativa enkätanalyser gjorts en för patienter och en för anställda.

Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-Gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-Gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

Denna uppsats behandlar ämnet studie- och yrkesvägledning med syfte att redogöra och få en förståelse varför invandrare tenderar att hamna inom restaurangbranschen. För att uppfylla detta redogör uppsatsen för hur vägen till restaurangägare har sett ut för fem personer i centrala Umeå. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att förstå varför dessa restaurangägare valde restaurangbranschen istället för andra alternativ som finns i samhället.Studien har genomförts med fem intervjupersoner med fokus på ett antal specifika intervjufrågor för att komma underfund med deras arbetsval. Litteratur har studerats för att få en inblick i ämnet om studie- och yrkesvägledning, restaurangbranschen, samt invandrares val i Sverige gällande arbetsmarknaden.Rapporten fyller ut ett gap inom ett outforskat ämne. Ett flertal rapporter visar att större delen av män, med härkomst från mellanöstern, är ägare av restauranger i Sverige, orsaken till detta är det område denna rapport fyller ut.

Aim of the thesis: The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.Method:  This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  Frame of references: Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer?s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR.

The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla Gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla Gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gällande företagets informationsflöde. Vi ämnar även skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer något av bolagen och utifrån detta lämna förslag på hur företag kan förbättra sitt informationsutlämnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Vår litteraturgenomgång behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör även för den reglering som sätter ramarna för företagens informationsutlämnande.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gällande företagets informationsflöde. Vi ämnar även skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer något av bolagen och utifrån detta lämna förslag på hur företag kan förbättra sitt informationsutlämnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Vår litteraturgenomgång behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör även för den reglering som sätter ramarna för företagens informationsutlämnande.

In 2014-2015 a large-scale Ebola epidemic occurred in West Africa. The Swedish Civil Contingencies Agency was given the order to conduct the Swedish response. The purpose of this case study was to investigate the impact on project planning of the three factors: the nature of the crisis, political initiative and developing countries. In this case study the crisis was an epidemic, and the project was initiated by the Swedish Government and conducted in two developing countries. The results were intended to contribute to developed understanding and recommendations for future project managers in similar projects.

Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden då många av de som arbetar idag kommer att gå i pension inom några år. Detta kommer att innebära att det blir en brist på arbetskraft i vårt samhälle. Invandrare utgör idag en stor del av invånarna i Norrbotten och studier visar på att det är ofta svårt för dem att få arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt då de kommer att behövas på arbetsmarknaden för att fylla det Gapet som kommer att uppstå. Utifrån detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering på arbetsmarknaden i Norrbotten.