Jämställdhet på ledar- och styrelsenivå
En studie av idrottsföreningar i Småland
Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet. Hjärtsviktens svårighetsgrad, symptombördan, samsjuklighet och nedsatt autonomi var faktorer som påverkade livskvaliteten negativt. Positiva påverkansfaktorer var bra socialt stöd och förmåga att upprätthålla gott mod trots en svår situation. Slutsatsen var att ju större påverkan hjärtsvikten hade på det dagliga livet, desto sämre blev livskvaliteten. Faktorer som påverkade det dagliga livet och därmed livskvaliteten var: den samlade symptombördan, autonomin och hur stort gapet mellan förväntningar och verklighet var. Det multiprofessionella teamet och traditionen med personcentrerat arbetssätt som finns inom den palliativa vården skulle gagna personer med svår hjärtsvikt då livskvaliteten är som mest nedsatt. Hjärtsvikt skapar fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande och därför borde personer med hjärtsvikt erbjudas palliativ vård. För att få ett helhetsperspektiv på livskvalitet vid svår hjärtsvikt behövs mer kvalitativ forskning.