Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella Gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter. Studien visar att crowdfunding har en ekonomisk betydelse för företag i uppstartsfasen. Detta genom att vara ett komplement till de traditionella finansieringsformerna. .

Trots långt driven datorisering sker fortfarande en stor del av informationsöverföringen mellan företag med hjälp av pappersdokument. I stort sett all information finns ursprungligen i ett datorsystem, men när det skall föras över till handelspartners eller myndigheter skrivs det ut på papper och skickas per fax, brev eller bud vidare till mottagaren. Denna registrerar till stor del samma uppgifter genom manuell inmatning i sitt datorsystem. Syftet med undersökningen är att identifiera viktiga faktorer som minskar Gapet mellan småföretagets inställning till EDI och stora organisationers inställning till införandet och där finna framgångsfaktorer som överbryggar eller minskar Gapet. Teorin påvisar att småföretag får mindre fördelar av EDI än de större företag som det har EDI koppling emot.

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken på NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta påverkar företagen på respektive marknadsplats. Fär att förklara de förhållandena som råder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare använder vi oss av teorierna: Det finansiella Gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillväxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gällande upprätthållandet och praxis i det nuvarande gällande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ändamålsenligt.

Syftet är att klargöra den roll CRM kan spela för en materialisering av kundkapitalet samt att fastställa vilken form en eventuell redovisningen av kundkapitalet bör ta. Uppsatsen skrivs utifrån en deduktiv ansats och genomförs med en kvalitativ metod. Materialet till den kvalitativa undersökningen har samlats in genom elva expertintervjuer via mail samt en djupintervju. Gapet mellan marknadsvärde och bokfört värde är ett faktum och i uppsatsen konstateras behovet av att förklara denna diskrepans. Kunderna är rötterna till finanskapitalet och kassaflödet startar därmed i kunderna, det finns därmed ett behov av att redovisa och värdera just kundkapitalet.

Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer?Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-Gapet.Slutsatsen är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsGapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet.

Bakgrund och problem: De senaste årens debatter kring revisorer och dess profession harbidragit till olika utveckling av revisorns roll. Diskussionerna i dagsläget handlar främst omdet ansvar som revisorer förväntas ha ifrån de olika intressenterna. Grunden till dessadiskussioner och spekulationer kommer främst från de företagsskandaler som inträffat, bådeinternationellt och nationellt. Revisorns roll har genom dessa skandaler fått många tolkningaroch frågan är vem som bär ansvaret för att en sådan skandal inträffar? Somliga menar på attrevisorn har ansvaret att se till att bolagets finansiella rapportering motsvarar den faktiskaverkligenheten medan revisionsprofessionen ställer sig mot att endast vara en granskare ochse till att företagets finansiella rapportering stämmer enligt gällande regler och normer.

Under 1997 ville många bolag in på börsen, hälften av bolagen genomförde aldrig börs-introduktionen. Utifrån uppsatsen kan följande bakomliggande orsaker till detta konstateras: börsklimat och värderingen av exitalternativen är faktorer vilka spelar en avgörande roll för beslut att inte genomföra en notering, vilket står i motsats till teorin om en effektiv marknad. Ökningen av antalet riskkapital-bolag har reducerat det finansiella Gapet och minskat börsens betydelse för företag. En planerad notering innebär att bolaget sänder ut signalen, att ägarna söker en exit, till marknaden. Vanligtvis får bolaget därmed större massmedial uppmärksamhet.

The definition of procrastination can be described as a behavior with deliberate postponement of tasks or commitments despite expected negative consequences for the individual and his or her environment. This study examined how widespread this behavior is among students in higher education in Sweden. Using a web-based survey, data was collected for analysis. A statistical program, SPSS, was used for evaluation of the collected data. The purpose of this study was to examine whether there are differences in the degree of procrastination between students located on campus versus students who do their education at distance.

BakgrundFörväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var Gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är.

Valdeltagandet bland förstagångsväljare har i Sverige och många andra västeuropeiskaländer sedan 70-talet och framåt stagnerat. Samtidigt har det post-industriella samhälletoch dess värden fått en allt viktigare plats jämfört med mer traditionella värderingar. Jagvill undersöka huruvida det ökande Gapet i valdeltagandegrad från valet 1973 och framåtmellan förstagångsväljare och resten av valmannakåren beror på en ökad grad av postindustriellavärden bland förstagångsväljarna. Detta görs genom statistisk analys avmaterialet Svensk valundersökning under åren 1973 och 2006 distribuerade av Svensknationell datatjänst (SND). Det finns en tydlig tendens att post-industriella värden i högreutsträckning har internaliserats bland förstagångsväljarna över tid.

Den svenska centralbanken bedriver en flexibel inflationsmålspolitik. Detta innebär att Riksbankens primära uppgift är att uppfylla inflationsmålet på två procent, och den sekundära uppgiften är att stabilisera vissa makroekonomiska faktorer. Syftet med denna uppsats är att utvärdera den flexibla inflationsmålspolitiken, då det förs en debatt gällande om den är misslyckad eller inte. För att svara på syftet kommer två olika metoder att användas. Den första metoden beräknar genomsnittet av inflationen sedan inflationsmålet infördes.

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsGapet.

The definition of procrastination can be described as a behavior with deliberate postponement of tasks or commitments despite expected negative consequences for the individual and his or her environment. This study examined how widespread this behavior is among students in higher education in Sweden. Using a web-based survey, data was collected for analysis. A statistical program, SPSS, was used for evaluation of the collected data. The purpose of this study was to examine whether there are differences in the degree of procrastination between students located on campus versus students who do their education at distance.

This study presents an alternate viewpoint to the strive to overcome the gap between research and practitioners within paper prototyping in interaction design. Earlier research identifies three aspects of this gap, which is:Practitioners being unaware of interaction design methods and theoriesPractitioners being aware, but choosing not to apply these methods and theories, due to time, budget and constraints of labourPractitioners and research having different perspective on similar design issuesOur study was done by carrying out qualitative interviews with interaction designers based on two digital design bureaus. One of the bureaus has an expressed link to research: the other has not. Our hypothesis is that the gap would manifest as a difference in work practice between the two bureaus.Our study shows that the two bureaus have similarities in work practice and that this work practice is based on scientific methods and theories, but is adapted to fit the client and/or the project. We conclude that the overcoming of the gap might not be necessary.

För att minska det finansiella Gapet spelar riskkapitalmarknaden en stor roll. De aktörer som studerats mest är riskkapitalbolag. Företagsänglar har däremot nyligen identifierats och därför inte studerats i samma utsträckning. När en aktör investerar i ett portföljföretag är exit, det vill säga realiseringen av portföljföretaget en viktig del. Som grund till en jämförelse mellan företagsänglars och riskkapitalbolags exitstrategier undersöks i denna uppsats hur företagsänglars exit analyseras, planeras och genomförs.