Sökresultat:
113 Uppsatser om Gallring - Sida 7 av 8
Konceptstudie av drivaraggregat för klenskog
Biobränslen har blivit en alltmer viktig energiresurs och i Sverige står
skogen för en stor del av biobränslet. Detta har lett till en viktig marknad
inom svenskt skogsbruk. Vimeks inriktning inom detta område har varit
hantering av energisortiment som uppkommer vid röjning och Gallring. Under de
senaste åren har Vimek utvecklat prototypmaskiner med mål att lösa
hanteringen av detta sortiment från stubbe till avlägg. Problematiken med att
konstruera en maskin med god lönsamhet har varit stor.
Formgivning av en ny hallmöbelserie
Oscarssons Möbel AB är ett möbeltillverkande företag med visionen om att ständigt ligga först ute på marknaden och skapa trender inom hallmöbler och kompletteringsmöbler. Möblerna i Oscarssons Möbels sortiment har en identifierande design med en exklusiv prägel, mycket på grund av att de tillverkas i massiva träslag. Företaget med tillhörande fabrik ligger i Ruda, en liten ort några mil norr om Kalmar. All tillverkning av deras möbler utförs inom fabrikens maskinpark. Oscarssons Möbel startades 1986 och har sedan dess vuxit mer och mer till att bli ett av de mest framgångsrika möbelföretagen i Sverige inom genren hall- och kompletteringsmöbler.
Griptiltens effekt på skotarens produktivitet
I Sverige gallras årligen ca 360 000 ha skogsmark. Skogsbolagen efterfrågar effektivare skogsmaskiner för att minimera kostnaderna i skogsbruket. Två finska och en svensk studie pekar på produktivitetsökningar i storlekar upp till tio procent vid användandet av griptilt. Griptilten är en tilläggsmodul som monteras mellan gripen och rotatorn på en skotarkran och möjliggör uppresning av virkesknippen till vertikal position.
Syftet med studien var att mäta om det blev någon effektivitetsskillnad för krankörningsarbetet under lastning av en skotare, med och utan griptilt i Gallringsbestånd med tre olika beståndstätheter: 1000, 1500 och 2000 stammar/ha. Studerade faktorer i bestånden var ackumulering och jämndragning mot mark.
Indelning av trakter inför gallring på Holmen Skog : en utvärdering av svårigheter och möjligheter
A common goal in practical forest management is to maximize the yield, measured in economical terms. When a forest stand is thinned a so called inoptimality loss can arise due to non-optimal decisions. This means that the selected management schedule results in a lower net present value than the optimal one which lowers the profitability for the forest owner. Holmen Skog uses the term tract which means an aggregation of stands made before a management action. A tract should be delineated in different tract parts in connection with pre-thinning planning if there is different bearing capacity within the tract, different thinning grades should be used or if the tract contains a weaker part that should not be thinned.
Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? : En kvalitativ intervjustudie
Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad Gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha.
Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.
Gremmeniella abietina-epidemin 2001 : har skogen återhämtat sig?
The fungus Gremmeniella abietina causes damage to conifers that can lead to tree death. In 1999 and 2001 the pathogen caused severe attacks in Sweden, where about 500 000 ha of pine forest were affected. Trees of all ages were attacked, but mainly forests between 30-60 years that were ready for their first commercial thinning. After recommendations from the forest agency, sanitary fellings were made to trees that had more needle loss than 85%, a total of about 50 000 ha. Economic losses have been estimated to more than one billion SEK.
Likviditetsanalys av belånade skogsfastigheter
Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.
Duration av antikroppsskydd mot tetanus hos häst efter grundvaccination med kombinationsvaccin
Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.
Skogsutbildningen-En studie av före detta elevers åsikter om sin skogliga naturbruksutbildning
Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser på sin utbildning och hur verksamheten på skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkätundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lärandemiljön med mera håller en god nivå eller om det finns några delar som måste förbättras. Syftet leder fram till frågeställningar som; om studenterna på skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmänna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna på skolan upplever att de fått den pedagogiska hjälp de behövt; om det finns några elever som valt att inte arbeta inom skogsnäringen och i sådana fall varför; samt om det finns några skillnader i ovanstående frågor mellan de elever som gått en individuell skolgång (IV-elever) och de elever som gått NB-programmet Skog. De som ingått i enkätundersökningen har avslutat sina studier på skolan år 2003, 2004 och 2005. I de tre årskurserna så var det totalt 55 personer varav 41 svarande.
Kvalitet och skador i tallungskog efter röjning vid olika stubbhöjder
Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första Gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.
Kan en smartphone användas för att diagnosticera och prioritera hundpatienter med dermatologiska tillstånd mer effektivt?
Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första Gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.
Ett kalkylstöd för ekonomiska analyser av avverkningsåtgärder på beståndsnivå
Det finns ett behov av hjälpmedel i skogsbranschen som underlättar det dagliga
beslutstagandet som personalen ställs inför. Detta kan vara datamodeller som simulerar och
optimerar olika beslutstaganden på beståndsnivå eller på skogsinnehavsnivå. Inom ramen för
detta arbete programmerades ett kalkylstöd i Microsoft Excel med verktyget Visual Basic ©.
Kalkylstödet kopplades samman med den av Skogforsk publicerade produktionsmodellen
ProdMod (Ekö 1985) via makron. Med dessa två program kan beståndsutveckling och
åtgärder simuleras på beståndsnivå med tillväxt, avverkningsuttag samt avverkningskostnad
och intäkter som utdata.
Försök med subjektiva metoder för datainsamling och analys av hur fel i data påverkar åtgärdsförslagen
Vid skogsbruksplanläggning är det viktigt att kunna samla in data med så hög kvalitet som
möjligt om skogstillståndet samtidigt som kostnaderna för inventeringen hålls på en rimlig
nivå. Det är också viktigt att kunna ange ett ekonomiskt optimalt åtgärdsförslag för att
markägaren ska få ut högsta möjliga avkastning från sitt skogsinnehav, förutsatt att det är
målet. I dagsläget använder sig Norrskog m.fl. av en subjektiv inventeringsmetod där de med
hjälp av olika stödmätningar uppskattar skogstillståndet och utifrån en bedömning föreslår
åtgärder.
I detta arbete har två olika planläggningsmetoder studerats med avseende på kvalitet och
tidsåtgång där resultatet har jämförts mot en objektiv cirkelyteinventering.
Det hyggesfria skogsbruket vid Yttringe : vad tycker allmänheten?
Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.
Långsiktsplanering med geografiska hänsyn : en studie på Bräcke arbetsområde, SCA Forest and Timber
skogsföretagens långsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta
fall med
Indelningspaketet (IPAK). För överföringen från strategisk till operativ och
objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin.
Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har
varit att utveckla en rutin för långsiktig operativ planering. Kravet var att
planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras på ett stort skogsinnehav,
i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar åtgärderna slutavverkning och
Gallring.