Griptiltens effekt på skotarens produktivitet
BiotassuGallringTidsstudieFörstagallringKlengallringSkotningTiltBiotassuThinningEnergy thinningTime studyForwarding
I Sverige gallras årligen ca 360 000 ha skogsmark. Skogsbolagen efterfrågar effektivare skogsmaskiner för att minimera kostnaderna i skogsbruket. Två finska och en svensk studie pekar på produktivitetsökningar i storlekar upp till tio procent vid användandet av griptilt. Griptilten är en tilläggsmodul som monteras mellan gripen och rotatorn på en skotarkran och möjliggör uppresning av virkesknippen till vertikal position.
Syftet med studien var att mäta om det blev någon effektivitetsskillnad för krankörningsarbetet under lastning av en skotare, med och utan griptilt i gallringsbestånd med tre olika beståndstätheter: 1000, 1500 och 2000 stammar/ha. Studerade faktorer i bestånden var ackumulering och jämndragning mot mark. Arbetet syftade även till att studera om griptilten påverkar bränsleförbrukningen samt mängden förarvibrationer.
I beståndet med 1000 stammar/ha var skotaren med griptilt 6,6 % effektivare. Med möjlighet att ackumulera flera virkeshögar per krancykel minskade tidsåtgången med 6,44 cmin/hög. Jämndragning mot mark medförde att tidsåtgången ökade med 8,58 cmin/hög.
I beståndet med 1500 stammar/ha hade skotaren utan griptilt ca 1 % högre effektivitet, men kunde då varken ackumulera eller jämndra virket pga. att det var för trångt mellan de kvarvarande stammarna i beståndet. Med griptilten var dessa moment genomförbara, men med en effektivitetsförlust på 4,4 cmin/hög, jämfört med högarna som griptilten inte ackumulerade.
I det tätaste beståndet (2000 stammar/ha) var skotaren utan griptilt ca 13,8 % effektivare, på bekostnad av andelen krancykler som ledde till en skada. Andelen skador ökade från griptiltens 7,5% till 25 % skador utan griptilt. Ingen av maskinkonfigurationerna klarade av att ackumulera virke i beståndet med 2000 stammar/ha.
Vibrationsvärdena var relativt låga (under 0,2 m/s2) och ingen skillnad kunde uppmätas mellan maskinkonfigurationerna för alla beståndstyper. Skillnaden i bränsleförbrukning för de olika bestånden och maskinkonfigurationerna var som störst i beståndet med 2000 stammar/ha där skotaren med griptilt i genomsnitt hade 1,1 l/t lägre förbrukning än skotaren utan griptilt. I de övriga bestånden hade griptilten mellan 0,2-0,5 l/t högre förbrukning. Av studien kan följande slutsatser dras:
? Griptilten har potential att höja produktiviteten med minst 6 % i bestånd med täthet av ca 1000 kvarvarande stammar/ha
? Griptilten kan minska antalet skador på kvarvarande bestånd med upp till ca 17 %
? Griptilten möjliggör ackumulering av virke i beståndstätheter upp till 1500 kvarvarande stammar/ha
? Griptilten underlättar och effektiviserar jämndragning av virke mot marken (ca 15 % högre effektivitet)
? Användning av griptilt ger inte mer vibrationer eller ökad bränsleförbrukning.