Sök:

Sökresultat:

1957 Uppsatser om Gćstad - Sida 56 av 131

Mer eller mindre. Om resursfördelning för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik

SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad Àr resurs för sÀrskilt stöd i matematik och vem Àr i behov utav det? Hur fördelas de och stÀmmer fördelningsmodellen med behovet av sÀrskilt stöd i matematik? Hur anvÀnds resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmÄn för sÀrskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lÄgt, lÄgt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsomrÄde. DÀrefter följdes resultatet upp och stÀlldes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes ocksÄ utifrÄn information frÄn personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.

Entreprenöriellt lÀrande sett ur elevens perspektiv

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur eleverna uppfattar det entreprenöriella lÀrandet. VÄr intention med arbetet var ocksÄ att ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ lÀrarens roll i denna pedagogiska modell, samt belysa vilka de tycker Àr dem största skillnaderna mellan det entreprenöriella lÀrandet och traditionell undervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att finna svar pÄ det vi vill undersöka. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta personer vilka ÀndamÄlsenligt har valts ut av lÀraren i respektive klass. Respondenterna Àr jÀmnt fördelade utifrÄn sÀrskilda kriterier efter vÄrt önskemÄl.

En förening i förÀndring : om idrottsföreningar pÄ landsbygden och deras utmaningar i ett postmodernt samhÀlle

I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar pÄ landsbygden pÄverkas av de samhÀllsförÀndringar som intÄget i det postmoderna samhÀllet har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och dÀrefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien Àr alla sjÀlva verksamma inom idrottsklubbar pÄ smÄ orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar pÄ landsbygden kan komma att utvecklas inom de nÀrmaste Ären. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av sÄvÀl nya medlemmar som ideellt engagerade trÀnare och styrelseledamöter. Dessutom pÄvisar studien en pÄgÄende konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering..

Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete? : en kvalitativ studie om socialsekreterares syn pÄ mÄngkulturellt socialt arbete

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Vem Àr ni?: en undersökning av idrottslÀrarens yrkesidentitet

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Vem Àr ni?: en undersökning av idrottslÀrarens
yrkesidentitet

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

?Vi har aldrig pratat om hÀlsa? : En kvalitativ undersökning av högstadieelevers uppfattningar om hÀlsa inom Àmnet Idrott och hÀlsa

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vad elever pÄ högstadiet har för uppfattningar om hÀlsoarbetet i Àmnet Idrott och HÀlsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrÄn personliga preferenser dÀr vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vÄr framtida profession. Examensarbetet kommer Àven undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslÀrarens arbete med hÀlsa inom Àmnet Idrott och HÀlsa frÀmst utifrÄn elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom omrÄdet anses begreppet hÀlsa vara ett vÀldigt diffust och komplext begrepp dÄ det tolkas olika av olika individer, dÀrför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hÀlsa. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod pÄ en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige.

Personlighet, hÀlsobeteende och attityder till friskvÄrd : Hos personal pÄ FörsÀkringskassa i en medelstor stad i södra Sverige

Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures.Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality.Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves.

SkÀlig levnadsnivÄ - ett luddigt begrepp En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggares yrkesutövning.

Syftet med studien var att analysera hur bistÄndshandlÀggarna i vÄr studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skÀlig levnadsnivÄ för personer över 65 Är. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar bistÄndshandlÀggarna begreppet skÀlig levnadsnivÄ? Vad Àr mest svÄrhanterligt för bistÄndshandlÀggarna i deras bedömningar enligt skÀlig levnadsnivÄ? Hur stort handlingsutrymme har bistÄndshandlÀggarna i bedömningarna? Studien baserades pÄ en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer dÀr vi utgick frÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem bistÄndshandlÀggare som arbetade inom tvÄ olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att bistÄndshandlÀggarna anser att skÀlig levnadsnivÄ Àr svÄrdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundlÀggande behoven tillgodoses.

KartlÀggning av entreprenöriellmotivation : Vad driver en retaurangÀgare?

Baserad pĂ„ en enkĂ€tundersökning som besvarades av 55 olika restaurangĂ€gare i Uppsala undersöker denna uppsats frĂ„gan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgĂ„ng av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frĂ„gor som stĂ€lldestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) sjĂ€lvstĂ€ndighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lĂ„gt resultat Ă€r av intresse.

??och den ljusnande framtid Àr vÄr?? - En studie om gymnasieelevers instÀllningar och villkor för studier vid

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns skillnader i gymnasieelevers instÀllningar och villkor till att studera vidare pÄ universitet och högskola utifrÄn ett kön -, klass- och etnicitetsperspektiv.Metod: Författarna har införskaffat det empiriska materialet genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. Undersökningen genomfördes vid tvÄ olika gymnasieskolor inom Göteborgs Stad dÀr 54 elever som gick sista Äret pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program deltog i studien. För bearbetning har statistikprogrammet SPSS anvÀnts. Resultatet har analyserats utifrÄn tidigare forskning och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt teorier och begrepp kring kön, klass och etnicitet. Resultat: I undersökningen har författarna funnit ett flertal skillnader i instÀllningar baserade pÄ könstillhörighet, klasstillhörighet samt etnisk bakgrund.

Östra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg : (Alternativt förslag till exploatering av planomrĂ„det Ljungaviken)

Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhÄllande till staden som den skiljs frÄn genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det Àr ett avstÄnd till stadskÀrnan dÀr alla funktioner sÄsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen stÀller krav pÄ mindre orter och smÄstÀder nÀr avstÄnd mÀts i tid istÀllet för kilometer, samtidigt som kraven pÄ attraktiva boende- och livsmiljöer stÀndigt ökar i konkurrensen om nya invÄnare. FörhÄllandet mellan stad och land Àr en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de stÀder och orter som inte Àr dominerande i regionen.Sölvesborg Àr en smÄstad med medeltida rötter i Blekinge lÀn som har haft en stor nedgÄng i sitt nÀringsliv nÀr den stora arbetsplatsen pÄ orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden Àr en trÀdgÄrdsstad, som ligger pÄ Sölvesborgsvikens vÀstra sida, som lockar med ett attraktivt boende med nÀrhet till bÄde skog och skÀrgÄrd.

Planering för en optimal gÄstad

MÄnga forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bÄlen hos epifytiska lavar och pÄverkar dem. Detta gör att utifrÄn vilka lavar som lever i ett omrÄde gÄr det att dra slutsatser om hur pÄverkad miljön Àr av luftföroreningar. UtifrÄn detta faktum har busk- och bladlavar inventerats lÀngs en strÀcka av E4:an norr om GÀvle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar lÀngs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensomrÄde nÄgra kilometer frÄn E4:an. PÄ dessa 64 trÀd och hittades 15 olika lavarter och en alg.

Visionen om en idéernas stad En fallstudie av Lunds kommuns varumÀrke

VarumÀrken kan i dag vara allt frÄn Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.PÄ Lunds kommuns hemsida finns en lÀnk som heter "VarumÀrket Lund" dÀr man kan lÀsa om kommunens kÀnnetecken.VÄrt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumÀrke, dels utifrÄn offentliga dokument, dels utifrÄn intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har Àven fokuserat pÄ hur kommunens förvaltningar sprider varumÀrket internt.Med termen "varumÀrket Lund" menar vi genomgÄende alla de kÀnnetecken, vÀrden och profileringar som Lunds kommun framhÄller. VarumÀrket rymmer en mÀngd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat kÀnner alla till varumÀrket men anvÀnder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utstrÀckning med varumÀrket samt anammar dess innehÄll pÄ olika sÀtt beroende pÄ förvaltningens egen verksamhet..

Tack fo?r maten! : En fallstudie av systemet fo?r biogasproduktion fra?n matavfall fra?n husha?ll i Solna stad

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->