Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex män 45-65 år, deltog i denna bandinspelade intervjustudie. Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och resulterade i fem kategorier. Att diagnosbesked var förväntad men chockerade, att möta olika professioner i vården, att lära sig förstå sjukdomen och ha kontroll, att leva vanligt trots begränsningar, att oroa sig för framtida komplikationer. I resultatet framkom varierande upplevelser av att leva med diabetessjukdom och svårigheter över kravet på förändrade levnadsvanor.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 ? 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid.

Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.

I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje år. Onkologiska kliniken på universitetssjukhuset MAS i Malmö tar årligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strål- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande läkarbesöket känner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsätter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rådgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och välbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och båda grupperna fick besvara en enkät.

Alla människor behöver aktivera sig fysiskt och motionera på ett eller annat sätt. Men för att kunna motionera krävs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation går att dela in i framförallt två former, det är inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar på Friskis & Svettis.

Under ungdomsåren sker stora förändringar, både fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella läggningen kan genomgå förändringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella läggningen anses av vissa forskare vara självkänsla, nära socialt stöd och ifrågasättande. Syftet med denna studie är att finna svar på hur mönster av dessa faktorer kan påverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Syftet med arbetet var att försöka få en föreställning om hur en förändring påverkar de inblandades psykosociala arbetsmiljö, främst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. Målgruppen var de butikskassörskor som numera även hanterar postärenden. En enkätundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnå syftet. Respondenterna i studien är verksamma i en och samma butik. Enkäterna besvarades dock även av respondenter i en annan butik med traditionell näringsverksamhet.Totalt har femton personer medverkat i studien.Resultatet visar att försökspersonerna erfar nya ansvarsrelaterade arbetsuppgifter samt nya rörelsemöjligheter i det annars fysiskt monotona arbetet.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun.

Oro/ångest är vanligt förekommande bland äldre. Det blir allt fler äldre och på alla äldreboende.Depression och ångestsjukdomar hos äldre är vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdärmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/ångest förutom läkemedel är intesjälvskrivet. I omvårdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda på effekter av beröring/taktil massage på äldre icke dementapatienter inom äldreomsorg. Metoden byggde på litteraturstudier där artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna Vård i Norden och Journal of Advanced Nursing.

I Lpo 94 poängteras att lusten att lära ska väckas genom lek och skapande. Det abstrakta ämnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en ståndpunkt för matematikundervisningen sedan länge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska ämnen sker lärandet genom tillämpning. Vi har i vår studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

Under efterkrigstiden växte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den påverkade hur städer byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhängande ytterstäder som präglar svenska städer idag. Den stora frågan är om detta fokus på mobilitet som bilen krävde kan bidra till byggandet av hållbara städer. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgänglighet och mobilitet och det krävs långsiktig planering för att åstadkomma förändringar på den glesa staden.