Bakgrund: Dagens samhÀlle har förÀndrats pÄ mÄnga sÀtt och tidsbrist Àr det gott om. Följden blir att samhÀllets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha mÄnga positiva hÀlsoeffekter som kan förbÀttra bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka olika hÀlsoeffekter som dans kan bidra till pÄ bÄde fysisk, psykisk och social nivÄ. Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar anvÀnts.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

I vÄrt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville Àven göra en jÀmförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, nÀr det gÀller den fysiska aktiviteten, skiljer sig Ät mellan de olika Äldrarna. Vi har anvÀnt oss av observationer och enkÀter i förskolegrupp med barn i Äldern 3-5 Är och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i bÄde förskola och skola. VÄrt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gÀllande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gÀller Àven pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns Àven om den inte alltid Àr organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bÀsta delen av dygnet, den tiden dÄ barnen Àr som piggast, alltsÄ de timmar som barnen Àr i skolverksamhet..

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig pÄ den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. MÄnga butiker som finns pÄ den fysiska marknaden har etablerat sig pÄ Internet och med dessa Àven de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker Àr det en majoritet av de virtuella ÄterförsÀljarna som enbart kan nÄs via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sÀtt att nÄ ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsÀttningar för att med rÀtt kommunikationsmedel inleda och förstÀrka relationen till konsumenten. Detta innebÀr att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad frÄn de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och dÀrmed har tillgÄng till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Barn behöver röra pÄ sig och vara fysisk aktiva för att mÄ bra, detta Àr nÄgot som bÄde WHO och andra forskare konstaterat i omgÄngar. Det har dock visats sig att det i dagens samhÀlle finns en brist pÄ denna fysiska aktivitet. Det finns mÄnga bidragande faktorer som pÄverkar hurvida barn kan, fÄr och vill röra pÄ sig. TvÄ av dessa hittar man pÄ den arenan dÀr barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen sÀger gÀllande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lÀrares pÄverkan, vilket visat sig vara tvÄ viktiga pusselbitar.

Ett Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„ll Ă€r ett förbehĂ„ll som en sĂ€ljare anvĂ€nder för att sĂ€kra rĂ€tten till full betalning frĂ„n köparen. FörbehĂ„llet blir utan verkan om den sĂ„lda egendomen sammanfogas med annan egendom eller blir tillbehör till fast egendom. I uppsatsen analyseras dĂ€rför behovet av ett förstĂ€rkt Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„ll som gĂ€ller Ă€ven vid sammanfogande. Även företagshypoteks förhĂ„llande till ett starkare Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„llet analyseras, eftersom hypoteket Ă€r en sĂ€kerhet i nĂ€ringsidkarens lösa egendom, till vilken det kan finnas ett Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„ll.ÅtertaganderĂ€ttsförbehĂ„llets stĂ€llning vid leasing med frifoganderĂ€tt för leasetagaren analyseras Ă€ven. Bakgrunden Ă€r att det i dagens lĂ€ge blir allt vanligare att leasetagaren fĂ„r ökade befogenheter över den leasade egendomen, vilket kan pĂ„verka Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„llets verkan.

Syftet Àr att identifiera olika typer av vÀrdeskapande och konkurrensfördelar som kan uppstÄ i den fysiska resebyrÄn genom att undersöka och analysera; anvÀndandet av informationsteknologin, det fysiska servicelandskapet och erbjudandet för kunden. Relaterat till syftet har vi formulerat en forskningsfrÄga som blev enligt följande: Hur möjliggör traditionella resebyrÄer skapandet av olika typer av vÀrde för sina kunder genom sitt fysiska servicelandskap? VÄr uppsats Àr en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi efterstrÀvat en djup undersökning för vÄr valda forskningsfrÄga. Vi har i uppsatsens gÄng anvÀnt oss av bÄde primÀr- och sekundÀrkÀllor. VÄra primÀra kÀllor har bestÄtt av sex intervjupersoner dÀr vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer.

Djuren har ett starkt födosöksbeteende och evolutionÀrt Àr detta mycket viktigt för artens och individens överlevnad. För att kunna reproducera sig, vÀxa, försvara sig eller fly krÀvs att kroppen har tillrÀckligt med energi och djuret mÄste dÀrmed söka föda. Aptit och födosök regleras av mÄnga mekanismer i kroppen. De frÀmsta aptitreglerande signalsubstanserna som frisÀtts perifert i kroppen och som styr om ett djur Àr hungrigt eller mÀtt, Àr ghrelin och leptin. Adiponektin Àr en substans som styr insulinkÀnsligheten i kroppen och dÀrmed hur vÀl glukos kan tas in i cellerna och omvandlas till energi.

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Strid i bebyggelse Àr en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som stÀlls pÄ en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lÀgga upp trÀningen för sina soldater sÄ att de nÄr dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats Àr, att identifiera de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande sÀrskilda kraven kopplat till tjÀnstens stridsmiljö och uppgifter, föreslÄ en utveckling av dessa krav samt föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram som kan möjliggöra att nÄ dessa krav för att pÄ ett enkelt sÀtt fungera som ett stöd till en officer som Àr ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsÄg att undersöka hur ett periodiserat trÀningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse. DÀrigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas pÄ följande sÀtt: Stadsskyttestriden Àr intensiv och omvÀxlande i en förÀnderlig och ofta olÀndig miljö och terrÀng.Striden krÀver en soldat med god kondition och förmÄga att tempovÀxla. Genom att höja de krav som idag stÀlls pÄ stadsskyttesoldater och inrikta dem nÀrmare tjÀnstens verklighet, medför en mÄlinriktad trÀning, bÀttre motivation samt ett bÀttre slutresultat. PÄ detta sÀtt kan vi fÄ fram fler soldater som orkar göra rÀtt under striden.

I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.