Det hÀr examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett förÀldrakooperativs bemötande och ÄtgÀrder ser ut nÀr det gÀller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna:Har de tvÄ förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?En jÀmförelse mellan de tvÄ förskolorna görs genom en textanalys av tvÄ dokument, förÀldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmÀlningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsÀtt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar Àven upp anmÀlningsplikten förskolan stÄr inför nÀr misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar pÄ Montessoriskolor/förskolor och Àven att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet sÄg ut pÄ skolorna. Metod: För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis MontessorilÀrare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten sÄg ut observerade jag tvÄ idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns mÄnga likheter mellan Montessoriförskolorna nÀr det gÀllde bÄde Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.

I denna uppsats har DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) tillÀmpats i ett tjÀnstedesignprojekt med syftet att ta fram en webbaserad kursdatabas pÄ ett universitet. Uppsatsen bestÄr av tillÀmpningen av DiCoT i projektet, dÀr datainsamlingen bestod av intervjuer med berörda intressenter. Detta resulterade i en nulÀgesanalys av tjÀnstens utformning. UtifrÄn visualiseringarna av DiCoT:s tre modeller (fysiska rummet, informationsflödet och nyckelartefakter) gavs förslag pÄ hur kursdatabasen kan presentera information. Resultaten Äterkopplades med intressenter ur projektgruppen.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Denna undersökning har med utgÄngspunkt ifrÄn tvÄ kÀnda motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förvÀntningar och avbrott pÄ Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrÄn tvÄ motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats pÄstatistik över avhoppen ifrÄn Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar pÄatt det finns ett samband mellan förvÀntade fysiska krav pÄ en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förvÀntas vara fysiskt lÀtt har en större andel avhopppÄ egen begÀran Àn en utbildning som förvÀntas vara fysiskt svÄr. DÄ jag utifrÄn egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svÄrighetsnivÄn pÄ samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ÀrlikstÀllda drar jag slutsatsen att aspiranternas förvÀntningar pÄ den fysiska svÄrigheten Àr en viktigareorsak till frivilliga avhopp Àn den faktiska fysiska svÄrigheten.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, dÀrför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott Àr tvÄ pÄverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivÄn minskar över tid och dÀrför Àr sjukgymnasternas arbete att frÀmja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken Älder den fysiska aktiviteten minskar för att veta nÀr interventioner bör sÀttas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mÀngd av fysisk aktivitet och dess pÄverkansfaktorer samt eventuella förÀndringar frÄn mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje Äret pÄ gymnasiet.

Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlÀttar testning och förstÄelse av komplexa trafiksituationer. En förstÄelse som kan anvÀndas till att lösa sÄ vÀl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpÄverkan som trafikens koldioxidsutslÀpp orsakar. Ett lÄngsiktigt mÄl för detta projekt Àr att möjliggöra ett intelligentare och billigare sÀtt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att Äterge verklighetstrogna trafiksituationer och ger dÀrför en möjlighet att testa olika lösningar.

Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förvĂ€ntade resultatet (outcome expectations) vad gĂ€ller fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar av regelbunden trĂ€ning hos Ă€ldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och Ă€ven jĂ€mföra de bĂ„da grupperna och se om skillnad förelĂ„g. Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvĂ€mlighetsurval för att representera populationen Ă€ldre (>65 Ă„r) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkĂ€t gĂ€llande motionsvanor senaste 12 mĂ„naderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende pĂ„ vad de svarat i enkĂ€ten. Deltagarnas förvĂ€ntningar pĂ„ resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mĂ€ttes sedan med en enkĂ€t kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförvĂ€ntningar pĂ„ regelbunden fysisk aktivitet gĂ€llande fysiska förvĂ€ntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gĂ€llande sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Konklusion: Äldre som regelbundet Ă€r fysiskt aktiva har högre fysiska förvĂ€ntningar pĂ„ fysisk aktivitet Ă€n Ă€ldre inaktiva.

Denna studie handlar om den fysiska miljön i tvÄ förskolor, hur rummen Àr utformade, hur olika flöden ser ut i dessa rum samt vad barnen gör nÀr de befinner sig i de olika rummen. VÄrt syfte med studien var att undersöka relationen mellan den fysiska miljön och barns rörelser samt aktiviteter i den fria leken. Vi har anvÀnt oss av observation som metod och följt barnen i deras fria lek och hur de rör sig i och mellan rummen. Studien bestÄr av tvÄ delstudier dÀr den ena undersökte de tvÄ förskolornas utformning och flöden och den andra undersökte barns aktiviteter i de olika rummen. Vi fann att de bÄda förskolorna har ett varsitt rum som fungerar som en central punkt i förskolan, bÄde för barn och vuxna.

Denna uppsats behandlar hur OvanÄker kommun arbetar med jÀmstÀlldhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omstÀndigheter som pÄverkar arbetet. Studien Àr uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod dÀr den kvantitativa undersökningen bestod av en enkÀtundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmÀktige, en gymnasielÀrare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt prÀglar kommunen och olika aktörer arbetar med jÀmstÀlldhet pÄ olika vis. Med ett fÄtal undantag satsar samtliga aktörer pÄ en jÀmn könsfördelning.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka och sammanst?lla det vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal migr?nattacker och antal dagar med migr?n hos personer med migr?n. Metod: F?r att besvara syftet valdes en systematisk litteratur?versikt. S?kning gjordes i PubMed och Scopus med hj?lp av fyra s?kblock. Utfallsm?tten var antal dagar med migr?n samt antal migr?nattacker.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. HÀr presenteras Àven olika Àmnen som behandlar individen och dess förhÄllande till boendet och pÄverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebÀr att individer tillsammans gÄr ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Syfte och frĂ„gestĂ€llning: Studien Ă€r gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmĂ„gan hos manliga innebandyspelare pĂ„ elitnivĂ„ och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det sĂ„ att det lag som har bĂ€st fysik ocksĂ„ uppvisar bĂ€st resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nĂ„ slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, dĂ€r förutsĂ€ttningarna noggrant förklarades angĂ„ende anonymitet och upplĂ€gg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade pĂ„ de grenspecifika krav som stĂ€lls pĂ„ en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbĂ€nk, moment som Ă€r vanligt förekommande inom fysprofiler.