Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.

Den hÀr uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för vilken inverkan den fysiska förskolemiljön har pÄ barns lÀrande. Hur lÀr sig barn? UppmÀrksammar barn att de lÀr sig? Vidare undersöks barnens sÀtt att anvÀnda sig av förskolans fysiska rum, olika sÀtt att tillgodogöra sig kunskaper och barnens lek. Materialet som ligger till grund för analysen har samlats in genom observationer och barnintervjuer. I analysen diskuteras och analyseras det resultatet utifrÄn en socialkonstruktionistisk kunskapssyn.

Studiens syfte var att beskriva assistenters erfarenheter av den fysiska tillgÀngligheten i skolmiljöer för elever med funktionsnedsÀttning. För att fÄ syftet besvarat har författarna gjort en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Eleverna hade förflyttningshjÀlpmedel i form av rullstol, rollator eller kryckkÀppar i sin dagliga förflyttning. Studien resulterade i tre kategorier: ?TillgÀngligheten pÄverkar elevens sjÀlvstÀndighet?, TillgÀnglighet skapas med anpassningar eller alternativa lösningar? och ?Delaktighet i aktivitet beror pÄ miljöns utformning?.

AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsĂ€tts dagligen för en stor mĂ€ngd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor lĂ„nga Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I mĂ„nga fall har inte handledarna nĂ„gon handledarutbildning och har dĂ„lig kunskap om elevernas kunskapsnivĂ„ och gĂ€llande sĂ€kerhetsregler. Detta förstĂ€rks ofta med en bristfĂ€llig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fĂ„tt intrycket av att sĂ€kerhetsfrĂ„gan Ă€r för kĂ€nslig att diskutera dĂ€rför finns det vĂ€ldigt lite artiklar och forskning mm inom detta omrĂ„de.VĂ„rt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu. Lathunden skall vara till hjĂ€lp för bĂ„de elev, handledare och lĂ€rare och Ă€ven öka kommunikationen mellan parterna.VĂ„r frĂ„gestĂ€llning:Hur kan vi med hjĂ€lp av en lathund bidra till att den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu ökar?Detta har vi med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lĂ€rare undersökt.Intressekravet hos samtliga mĂ„lgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehĂ„llande fysiska sĂ€kerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rĂ€ttigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen krĂ€ver ett fysiskt möte sĂ„ dĂ€rför har vi Ă€ven gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det Ă€r.Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjĂ€lp av litteraturstudier..

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att fÄ kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att fÄ reda pÄ hur aktiva barn Àr. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar som riktar sig till pedagoger och förÀldrar, stegrÀknare som vi har fÀst pÄ barnen och sÄ har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkÀtundersökningarna visar att bÄde pedagoger och förÀldrar Àr medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha anvÀnt stegrÀknare Àr att barn Àr mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jÀmfört med om de Àr inne i förskolan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att klargöra hur tre lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa undervisar om begreppet hÀlsa. UtifrÄn syftet skapade jag följande frÄgestÀllningar:FrÄgestÀllningarHur vÀljer lÀrarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hÀlsa?Vilken syn av begreppet hÀlsa förmedlar lÀrarna genom sin undervisning?MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ tre olika skolor. LÀrarnas svar frÄn intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjÀlp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, dÄ underkomponenterna i KASAM Àr viktiga för att man ska kunna fÄ en helhets bild av hÀlsa. ResultatLÀrarna vÀljer frÀmst att fokusera pÄ den fysiska hÀlsan i sin undervisning, detta genom att anvÀnda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lÀrare ansÄg om de hade en bred undervisning sÄ kunde deras elever hitta nÄgon aktivitet som de ville fortsÀtta med i framtiden, dÀrigenom skapa ett livslÄngt intresse för hÀlsa. SlutsatsLÀrarna lÀgger mest fokus pÄ att undervisa om den fysiska hÀlsan, frÀmst genom olika fysiska aktiviteter.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats pÄ de fysiska faktorerna. Men vad som Àven behöver undersökas Àr vilka faktorer utöver de fysiska som kan pÄverka en mÀnniskas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar samt hur dessa pÄverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Detta arbete har identifierat fyra betydande faktorer vars verkan resulterat i att de intervjuade smÄföretagen valt att inte organisera miljöarbetet enligt ISO 14001 standarden: fragmenterad kunskap om miljöproblem.

Denna studie undersöker hur tvÄ lÀrare valt att utforma sitt klassrum med avseende pÄ den fysiska miljön, en kartlÀggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö Àr möblemang, utsmyckning, disposition av lÀromedel, elevarbeten och allt annat som av lÀraren har placerats i klassrummet. Vi anvÀnde oss av intervju och observation som metod, intervju av lÀrarna kring detta Àmne och genom observation sÄg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de bÄda studerade lÀrarna pÄ olika sÀtt förde resonemang om vad som Àr viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men pÄ olika sÀtt. Vi fann ocksÄ att de bÄda lÀrarna stÀlldes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrÄn exempelvis ekonomiska resurser.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos sjukgymnaster inom öppen och slutenvÄrd i Norrbotten. Studiens resultat baserades pÄ en webbenkÀt som innehöll frÄgor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och kÀnslomÀssiga symtom och besvÀr, samt frÄgor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvÄrden i Norrbottens lÀns landsting. Av de 63 sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvÀr var trötthet: vÀrk i skuldror, nacke eller axlar och huvudvÀrk eller migrÀn..

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvÄrd tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vÄrdmiljön borde dÀrför utformas sÄ den stödjer patientens vÀg till ÄterhÀmtning och vÀlbefinnande. Om vÄrdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades kÀnslan av att hamna i hÀnderna pÄ oprofessionella vÄrdare och att vÄrdkvaliten var sÀmre. Den fysiska miljön borde innehÄlla ljus och omvÀxling i form av fÀrg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vÄrdmiljön, med fokus pÄ fÀrg och ljus, kunde pÄverka patientens hÀlsa.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.