I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

Nedladdade spel har blivit mer förekommande Àn vad de var fo?r ett Ärtionde sedan. Bredbandets framgÄng har gjort det möjligt att snabbt ladda ner spel och marknaden fo?r digitala spel vÀxer stadigt. I denna studie undersöker vi om konsolspelarnas attityd mot digitala konsolspel skiljer sig frÄn fysiska konsolspel i och med den vÀxande digitala marknaden.

Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill ocksÄ fÄ insikt i hur pedagoger förstÄr möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vÄrt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, dÄ sampelet mellan pedagogernas förhÄllningssÀtt och den fysiska miljön Àr det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen anvÀnde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frÄgor, nÀr vi intervjuade fyra pedagoger pÄ en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats pÄ de fysiska faktorerna. Men vad som Àven behöver undersökas Àr vilka faktorer utöver de fysiska som kan pÄverka en mÀnniskas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar samt hur dessa pÄverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön pÄverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför Älder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frÄgeformulÀr anvÀndes som metod. Materialet klassificerades först utifrÄn de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). DÀr efter klassificerades materialet utifrÄn indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

AnvÀndningen av datorer ökar allt mer i samhÀllet. Allt fler verksamhetsomrÄden anvÀnder datorer och krÀver att mÄnga i yrkeslivet behÀrskar tekniken. Detta stÀller nya krav pÄ skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvÀndning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna mÄste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi dÀr eleverna lÀr sig om ergonomins betydelse för hÀlsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare pÄ tre grundskolor ta reda pÄ deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, bÄde vad gÀller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollÀrare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att frÀmja kreativitet och lÀrande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien Àmnade att utifrÄn ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade pÄ deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen nÀrmar sig Àven lÀrande i förhÄllande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen Àr i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att fÄ en bild av hur de intervjuade förskollÀrarna arbetar kring dessa frÄgor.

Med vÄr studie har vi som mening att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska lÀrandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad Àr FörskollÀrarnas intentioner nÀr de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrÄn barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan pÄverkar barnens lÀrande och utveckling via hur rummen Àr möblerade samt materialtillgÄngens tillgÀnglighet Àr. VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer anvÀnds för att fÄ underlag till studien, ifrÄn tre förskolor. VÄr studie visade de olika FörskollÀrarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Arbetet handlar om barns och deras förÀldrars fysiska aktivitet och barnens och förÀldrarnas instÀllning till fysiska aktivitet i skolan. Kvantitativ metod anvÀnds, i form av en enkÀtundersökning. Definition av fysiskt aktiv Àr all kroppslig rörelse som Àr ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 156 elever i Ärskurs 9 frÄn tvÄ högstadieskolor ligger till grund för undersökningen. Eleverna besvarade frÄgor om Àmnet idrott och hÀlsa och deras fysiska aktivitet pÄ fritiden och i skolan.