Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag Àven ta reda pÄ hur den fysiska miljön kan pÄverka lÀrandet. I studien fÄr vi ta del av bÄde elevernas och lÀrarens syn pÄ sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag ocksÄ in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gÀllande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrÄgor Àr: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lÀrandet? Vilka tankar har elever respektive lÀrare gÀllande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna nÀr det gÀller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

RöntgenstrÄlning pÄverkar kroppen negativt, bÄde deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstÄ. En undersökning pÄ en datortomograf genererar mycket strÄlning och anvÀndningen av datortomografen ökar. Vissa organ Àr mer strÄlkÀnsliga och de bör skyddas nÀr de utsÀtts för röntgenstrÄlning. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att studera vilka fysiska strÄlskydd som finns tillgÀngliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan pÄ patientstrÄldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av tvÄ frÄgestÀllningar: hur mycket minskar strÄldosen vid anvÀndning av fysiska strÄlskydd och hur pÄverkar de fysiska strÄlskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjÀlp av formade sökord, pÄ tvÄ olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet pÄ tvÄ geografiskt olikt belÀgna skolor. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer, en enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att de bÄda skolorna skiljer sig Ät bÄde nÀr det gÀller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lÀrarnas instÀllning till fysisk aktivitet, pÄ de bÄda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla Àr överrens om att den fysiska aktiviteten Àr bra för eleverna men har olika Äsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolelÀrares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i LÀroplanen för förskolan 1998. Valet av Àmnet bygger pÄ att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lÀrande i förskolan. Hur förskolelÀrarna utformar och planerar inomhusmiljö pÄverkar barnens möjligheter och val av lekar. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra förskolelÀrare intervjuades.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utformning och de yngre barnens sprÄkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan anvÀndas för frÀmjandet av sprÄkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns sprÄkutveckling. Det Àr viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder sprÄkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollÀrare. Syftet med studien var inte att jÀmföra olika förskolor men resultatet visade pÄ skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare och förskollÀrare som inte arbetar utefter nÄgon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare anvÀnder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssÀtt utifrÄn teman.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur förÀndringar i den fysiska miljön pÄverkar barnens sÀtt att leka och hur barnen sjÀlva ser pÄ förÀndringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat pÄ rummets betydelse för leken pÄ förskolan. Vi har gjort vÄr studie pÄ en förskola i Norrbotten. För att genomföra vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och anvÀnt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.

Att miljön pÄverkar mÀnniskans fysiska och psykiska vÀlbefinnande har lÀnge varit kÀnt men har inte prioriterats av hÀlso- och sjukvÄrden. Miljön inkluderar bÄde fysiska och psykosociala faktorer. Demens Àr en grupp av sjukdomar som ofta drabbar Àldre mÀnniskor och hur miljön utformas kan pÄverka bÄde symtombild och vÀlbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vÄrdmiljön som pÄverkar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö Àr frÄgan vi stÀller oss i den hÀr undersökningen. Syftet Àr att undersöka och kartlÀgga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda pÄ detta har vi lÄtit elever pÄ tvÄ gymnasieskolor svara pÄ en enkÀt med öppna frÄgor gÀllande deras syn pÄ deras fysiska skolmiljö och vi har Àven valt att föra ett samtal med nÄgra av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt pÄ skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fÄngad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade mÄnga Äsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup Ät undersökningen dÄ denna undersökning Àmnar kartlÀgga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlÀgga elevernas upplevelser har vi tittat nÀrmare pÄ tidigare forskning inom detta Àmne.

I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

Crohn?s sjukdom Àr en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som upptrÀder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast Àr dock ileum och colon. Orsaken Àr Ànnu okÀnd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn?s sjukdom, om sjukdomen pÄverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter.

I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

Nedladdade spel har blivit mer förekommande Àn vad de var fo?r ett Ärtionde sedan. Bredbandets framgÄng har gjort det möjligt att snabbt ladda ner spel och marknaden fo?r digitala spel vÀxer stadigt. I denna studie undersöker vi om konsolspelarnas attityd mot digitala konsolspel skiljer sig frÄn fysiska konsolspel i och med den vÀxande digitala marknaden.