Den här uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den påverkar sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen är baserad på Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? länken mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de båda sektorerna idag är så svagt är att det regionala tillväxtarbetet och främst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svårare för de kommunala planerarna att omsätta utvecklingsprogrammen och dess innehåll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgångspunkt i det konstaterandet är uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att använda sig av regionplanering enligt PBL för att stärka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgår från en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar två olika sätt att se på och hantera regional utveckling.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med långvarig smärta använder sig av samt hur dessa resurser förbättrar eller försämrar individernas möjlighet att acceptera sin smärta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med långvarig smärta använde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmågor vid acceptans av långvarig smärta. Individer använde sig även av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva nio personers upplevelser av sin medverkan i en kurs, ?Våga sjunga?, som erbjuds av coachingföretaget Projekt hälsa AB i Umeå. Via en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever deltagarna några positiva effekter på sitt psykiska/fysiska välbefinnande genom sin medverkan i ?Våga sjunga? kursen? Upplever deltagarna att kursen ?Våga sjunga? har haft några positiva/negativa effekter med avseende på deras självkänsla? Tidigare forskning har visat på flera samband mellan välbefinnande och musik, men också att de olika program vars syfte är att enbart höja självkänsla, i sig, mest troligt är ineffektiva. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om motivationspsykologi (självkänsla), samt musikpsykologi.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Byggbranschen ser att det är viktigt att kunna följa ett materialflöde genom byggprocessen för att kunna effektivisera materialflödet. Genom att kopplaspårning av material i byggproduktion med projekteringsmodell ges möjlighetatt minimera slöseriet, vill säga effektivisera materialflödet och effektivisera byggprocessen.Examensarbetet utreder behov gällande spårning av objekt i byggprocessen med hjälp av radiofrekvensidentifikations (RFID) taggning och dess sammanlänkning med en byggnadsinformationsmodell (BIM).Genom att märka objekt i en projekteringsmodells objektspecifika littera ochfysiska objekt med RFID taggar skapades en sammanlänkning mellan dessa. Det fysiska objektets framfart i förhållande till projekteringsmodellen kunde dåföljas.Simulering av en fallstudie av detta genomfördes genom att simulera enarmeringsleverans och dess materialflöde vid ett projekt hos NCC Teknik i Göteborg.I fallstudien praktiserades överföringen manuellt med hjälp av en FTP-serversamt Excel och manuell överföring till projekteringsmodellen. Denna process var ineffektiv och krävde mycket tid i förhållande till informationen. En teknisk lösning för att effektivt kunna överföra information frånmaterialflödesspårning till BIM vore ett sätt att effektivisera processen.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.

Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov.

Ungdomar påverkas av astma på flera olika sätt; de har en högre skolfrånvaro än andra och är begränsade i sina fysiska aktiviteter, vilket påverkar skolgången. Syfte: Att beskriva hur astma påverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvärrande faktorer i skolmiljön. Metod: Tvärsnittsdata från OLINs prospektiva barnstudie år 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i årskurs 8-9. Resultat: Astman påverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma från skolan, symtomen förvärrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter påverkades.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Bakgrund: Oro och ångest är ett återkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför små och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark känsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och ångesten patienter upplever före operation kan påverka patientens tillstånd och finnas kvar efter operation och ge en försämrad återhämtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvårdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehållsanalys.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomst och hantering av rädsla inom kvinnlig truppgymnastik samt föreslå och testa möjliga fysiska övningar och träningssätt.- Hur vanligt förekommande är känslan av rädsla hos gymnasterna?- Hur visar sig rädslan enligt gymnasterna själva?- Har de selekterade fysiska övningarna positiv inverkan i hantering och övervinnande av rädsla?MetodInledningsvis söktes information från tidigare forskning. För att sedan kartlägga studiens deltagande gymnaster gjordes en enkätundersökning. Genom observationer och med hjälp av enkäten studerades sedan vilka övningar gymnasterna känner rädsla inför och även hur ofta de upplever rädsla som en del av träningen.Utifrån dessa enkäter och observationer utformades ett antal möjliga åtgärder och träningssätt som sedan testades. Slutligen gjordes en utvärderingsenkät med samtliga deltagande gymnaster för att undersöka om de testade övningarna gett något positivt resultat.ResultatTidigt i studien konstaterades att rädsla är ett vanligt förekommande problem inom truppgymnastiken.