Att arbeta som lÀrare i idrott och hÀlsa innebÀr en risk att utsÀttas för stress och fysisk belastning. Denna studie syftar till att utforska lÀrares upplevda koppling mellan arbetsrelaterade fysiska och mentala pÄfrestningar och deras situation som ett- respektive tvÄÀmneslÀrare i Idrott och hÀlsa.. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fyra erfarna lÀrare i GöteborgsomrÄdet. Genom ett fenomenologiskt tillvÀgagÄngssÀtt syftar studien till att ta vara pÄ deras kunskap och erfarenhet om idrottslÀrares arbetssituation. Under samtalen med lÀrarna framkom en bild av ett tufft men givande yrke.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process pÄverkar vÄra kroppar samt virtualitetens förvÀntade riktning, frÄn fysisk till virtuell, och förvÀntad laddning av manlighet. Cosplay Àr en subkultur dÀr utövaren Äterskapar animerade och mÄnga gÄnger virtuella kroppar. Uppsatsen ser dÀrför till hur cosplay kan förstÄs som en virtuell-fysisk praktik vilken gÄr frÄn det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet bestÄr i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgrÀnsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.

BAKGRUND:Intresset för undersökningsomrÄdet har vÀckts genom vÄra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och lÀsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi Àmnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i de olikalÀsstunderna.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur barn och pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lÀsstunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan pÄverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjÀlp av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns bÄde likheter och skillnader i de olikaverksamheterna nÀr det gÀller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalÀsstunder. En av likheterna Àr att samtliga pedagoger som intervjuades Àr överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för anvÀndandet av böcker. De menar att bÄde barn ochpedagoger inspireras till att vilja anvÀnda böckerna om den fysiska miljön Àr inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se Àr hur tillgÀngliga böckerna Àr i de olika verksamheterna.

2003 kom ett tillÀgg till lÀroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lÀrare. Utbildningen har fÄtt namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lÀrare och skolpersonal kan anvÀnda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet Àr utformat att anvÀndas i skolan med barn i Ärskurs 0-3.

FörskolegÄrdar med inslag av trÀd, buskar och kullar som Àr vÀl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC Àr ett verktyg utformat för att bedöma förskolegÄrden och dess potential för att fungera som en stödjande miljö pÄ detta sÀtt. Syftet med studien var att kartlÀgga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering pÄ förskolegÄrdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön pÄ förskolegÄrdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgÀnglighet.

Examensarbetet FörskolegÄrden ? möjligheter, begrÀnsningar och platser, har som syfte att belysa frÄgorna: Vad vÀljer barnen att göra pÄ förskolegÄrden? Vilka möjligheter finns pÄ förskolegÄrden? Vilka begrÀnsningar finns pÄ förskolegÄrden? och Vilka Àr barnens platser pÄ förskolegÄrden? Som hjÀlp för att belysa dessa frÄgor har observationer och barnsamtal genomförts pÄ en förskola. Resultatet visar att barnen Àr sysselsatta pÄ olika sÀtt, pÄ förskolegÄrden men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klÀttra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar Àr hur barn anvÀnder och manipulerar material. Möjligheter och begrÀnsningar vi sÄg i resultatet handlar om regler, förskollÀrares förhÄllningssÀtt och tillgÄng till material samt gÄrdens utformning. PÄ grund av förskolegÄrdens tillgÄng till naturmaterial var visst material, sÄsom ekollon och pinnar, alltid tillgÀngligt.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Vanligt förekommande i planprogram Àr mÄlet att skapa social hÄllbarhet. Definitionen av begreppet Àr bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur social hÄllbarhet uppnÄs genom den fysiska planeringen men ocksÄ genom den mÀnskliga pÄverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat pÄ vikten av mötesplatser, strÄk, jÀmn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriÀrer. Resultatet i uppsatsen visar ocksÄ att social hÄllbarhet till stor del Àr beroende av mÀnniskors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.

Syftet med studien Àr att göra en kartlÀggning över hur svenska skÄdespelares fysiska och psykiska hÀlsostatus ser ut hösten 2009. De omrÄden som undersöks Àr depression, Ängest, sömn, stress, arbetslöshet och hÀlsopÄverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvÀndning. En lÀnk till en webbenkÀt med frÄgor frÄn Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skÄdespelaravdelning. 533 deltagare svarade pÄ de inledande frÄgorna och 425 deltagare slutförde hela enkÀten.Resultaten visar pÄ förekomst av depression och Ängest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvÀr, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat sjÀlvförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Syftet med denna undersökning var att erhÄlla ökad förstÄelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nÀtverk och hur dessa vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva pÄ nÀtverken. Vi Àmnade Àven undersöka konsekvenserna av den sjÀlvframstÀllan som sker, med fokus pÄ hur ungdomarna sjÀlva pÄverkas.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var: vilka normer finns för hur man bör framstÄ pÄ de sociala nÀtverken? Hur beskriver ungdomarna att de framstÀller sig sjÀlva pÄ de sociala nÀtverken och hur anpassas sjÀlvframstÀllan utefter de normer som finns och den respons som de fÄr? Hur underlÀttar och försvÄrar nÀtverksarenan, i jÀmförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framstÀlla sig sjÀlva pÄ önskvÀrt sÀtt? Samt hur pÄverkas ungdomars syn pÄ sig sjÀlva av de framstÀllningar som görs och den respons som de fÄr? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att samla in vÄr empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgÄtt frÄn de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vÄrt resultat. Resultat av vÄr studie pÄvisar att det Àr relativt lÀtt ?att skrÀddarsy sig sjÀlv?, att framstÄ som den man vill framstÄ som, pÄ de sociala nÀtverken i jÀmförelse med vad detta Àr i den fysiska verkligheten.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.