Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället.

Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Då positiva hälsoeffekter av utevistelse påvisats inom forskning är det angeläget att det skapas möjligheter för de äldre att på olika sätt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid äldreboende är beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgångspunkter har varit miljöerbjudanden och känsla av sammanhang. Ett äldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgång till ute-miljö med många möjligheter har studerats.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden.

ResuméUppsatsen behandlar begränsad skattskyldighet för fysiska personer i Sverige, med inriktning mot begreppet stadigvarande vistelse och beskattning av artister och idrottsmän. Det råder en viss oklarhet i svensk rätt om vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige som kan leda till obegränsad skattskyldighet. En del av bedömningen av om en vistelse är stadigvarande är att avgöra om tillfälliga avbrott i vistelsen bryter tidsräkningen för vistelsen i Sverige. Skatteverket har bidragit med ett ställningstagande i förhoppningen att göra tillämpningen mer enhetlig och detta ställningstagande analyseras närmare i ljuset av lagstiftning och praxis.Bakgrunden till Skatteverkets ställningstagande om stadigvarande vistelse och tillfälliga avbrott, var en fråga till Skatteverket rörande en idrottsmans vistelse i Sverige. Artister och idrottsmän är en yrkeskategori som inte sällan förflyttar sig mellan stater och därmed stöter på problematiken med vistelsens längd.

På grund av de senaste årens ökade konkurrens inom detaljhandeln har det blivit allt mer nödvändigt att på olika sätt differentiera sig från sina konkurrenter. Ett viktigt verktyg för företagen kommer bli hanteringen av informationsteknologiska strategier. Frågan företagen bör ställa sig är hur de ska lyckas med dessa strategier. Syftet med denna studie är därför att undersöka om informationsteknologiska lösningar kan integreras i en fysisk butik på ett sådant sätt att det skapar mervärde för kunder.Teorin utgår ifrån nyckelorden konsumentbeteende och upplevt värde. Det upplevda värdet har operationaliserats och ligger vidare till grund för studiens sju hypoteser.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Uppsatsen behandlar begränsad skattskyldighet för fysiska personer i Sverige, med inriktning mot begreppet stadigvarande vistelse och beskattning av artister och idrottsmän. Det råder en viss oklarhet i svensk rätt om vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige som kan leda till obegränsad skattskyldighet. En del av bedömningen av om en vistelse är stadigvarande är att avgöra om tillfälliga avbrott i vistelsen bryter tidsräkningen för vistelsen i Sverige. Skatteverket har bidragit med ett ställningstagande i förhoppningen att göra tillämpningen mer enhetlig och detta ställningstagande analyseras närmare i ljuset av lagstiftning och praxis.Bakgrunden till Skatteverkets ställningstagande om stadigvarande vistelse och tillfälliga avbrott, var en fråga till Skatteverket rörande en idrottsmans vistelse i Sverige. Artister och idrottsmän är en yrkeskategori som inte sällan förflyttar sig mellan stater och därmed stöter på problematiken med vistelsens längd.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts.

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av världens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer där barnen lever väldigt nära sina föräldrar, och där flera generationer ofta bor tillsammans. Min frågeställning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan föräldrarna, och ibland även mellan mor/farföräldrar och övriga familjemedlemmar.