Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följande frågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatet pekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av de metoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bästa.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt.

SammanfattningSjälvförsvarsträning i form av Krav Maga anges av många elever ha en stor inverkan på deras liv, genom att öka deras självförtroende, välmående, stresshantering, social nätverk osv. Detta är inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville därför mäta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och självskattat hälsotillstånd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades få ihop 20 stycken varav 15 genomförde träningen och testerna både före träningsstart och efter 8 veckors träning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mättes med 3st styrketester (armböj, knäböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mättes med MTQ48 formuläret och det självskattade hälsotillståndet mättes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att både styrka och kondition ökade hos testpersonerna.

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjärt- och kärlsjukdomar står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan både i Sverige och globalt. För många medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande många gånger skulle kunna förebyggas. De största beteendemässiga orsakerna till stroke är tobaksanvändning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke.

Många musiker drabbas av skador på grund av sitt spelande, och många redan under sin utbildningstid. Skulle man som lärare, genom att tänka skadeförebyggande redan från början, kunna undvika att ens elever i framtiden drabbas av skador? Mitt syfte med det här arbetet var att ta reda på hur tre lärare ser på att införa skadeförebyggande åtgärder på nybörjarnivå och hur man skulle kunna göra för att införa det. Eftersom jag själv ska bli tvärflöjtslärare inriktade jag mig på just tvärflöjtslärare, men det mesta som sägs är allmänt och kan appliceras på vilket instrument som helst. Att tänka skadeförebyggande eller ergonomiskt handlar inte bara om det fysiska utan en stor del är psykiskt därför inriktades en stor del av arbetet till att handla om psykiska och psykosociala frågor.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk.

Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten.Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.