SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt.

Brist på fysisk aktivitet är en av de största orsakerna till sjukdom inom Europeiska Unionen [EU]. Fysisk aktivitet på recept [FaR] används i Sverige sedan början av 2000- talet som en metod för främjande av fysisk aktivitet. Starkt vetenskapligt stöd finns för att rådgivning kring fysisk aktivitet är effektivt. Inom skolvärlden kan skolsköterskorna påverka elevernas hälsoutveckling i sina hälsosamtal. Detta examensarbete är en del i utvärderingen av ett pågående samarbetsprojekt, vari bland annat skolhälsovården ingår, för att utveckla FaR för barn och ungdomar.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Inlevelse i den digitala spelvärlden är ett utspritt begrepp bland spelare och spelutvecklare, men har termen samma innebörd för alla. Detta forskningsarbete tar upp tidigare forskning inom ämnet inlevelse i digitala spel men också vad spelare idag anser om termen och vilka faktorer de anser är viktiga att fokusera på när man vill skapa ett inlevelserikt spel i genren first-person shooter. Genom en litteraturundersökning av tidigare forskning samt en enkätundersökning framgår det att inlevelse kan delas in i tre olika nivåer: involvering, försjunkning och total inlevelse. Forskningsarbetet bekräftar tidigare forskning på området och för ämnet om inlevelse i first-person shooter genren vidare, där inlevelsen styrs av spelelementens fyra pelare: estetik, spelmekanik, story och teknik men är också högst beroende av en spelares personlighet, mentalitet och inställning till det spel denne spelar. Enkätundersökningen pekar också på ytterligare faktorer som kan stärka respektive hämma inlevelsen i FPS..

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Regelbunden daglig träning med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivå två år efter genomgången hjärtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sändes en enkätundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens på 86% uppnåddes, därav 16 kvinnor och 27 män.

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anställda vid olika institutioner på Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade. Metod: En enkätundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var män. Medelåldern för svarsdeltagarna var 47,6 år (variationsvidd 27-69 år). Insamlingen av data skedde på fyra olika institutioner (Hälso- och vårdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och Samhällsvetenskap) på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut.

The present research examined both automatic and controlled processes in newpapers ability of priming racial stereotypes via the portrayals of people of foreign extraction. The automatic process were examined through articles which; a) involved an illegal act or b) the act was not illegal but morally questionable. Swedish-born subject?s explicit opinions against foreign people were also measured through ?The Modern Racial Prejudice Scale?. In the experiment participants read four different articles which included; Swedish person/noncrime, foreign person/noncrime, Swedish person/crime and foreign person/crime.

TitelPåverkar kost och motion skolprestation?En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, kostvanor och skolresultat.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och skolresultat.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning ungdomar upplever att deras skolresultat påverkas av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor. Med undersökningen vill vi även ta reda på hur gymnasieungdomar uppfattar att skolan bidragit till kunskap om regelbundenfysisk aktivitet och kost.MetodData i denna studie fick vi genom att genomföra en semikvantitativ enkätstudie bland 100 gymnasieungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet i två olika skolor i Västra Götaland. Materialet sammanställdes, kodades och bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SPSS.Resultat Majoriteten uppfattar att regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor påverkar dem på så sätt att de; mår bättre, orkar mer, sover bättre och koncentrerar sig bättre. Däremot så visar studien på att knappt fyra av tio av gymnasieungdomarna uppfattar att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna kostvanor och deras skolresultat.

Depression är en sjukdom där forskarna inte är överens om dess uppkomst. Forskning tyder på att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste sjukdomen i världen. Fysisk aktivitet är viktigt för folkhälsan och påverkar individen såväl fysiskt som psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sambandet mellan depression och fysisk aktivitet. Resultatet baseras på 14 artiklar som relaterar till syftet.

Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar.

Rökning är skadligt för luftvägarna och hos en person som också har astma orsakar rökning ökad slemproduktion, ökad irritabilitet i luftrören och försämrad prognos. Därför är rökstopp det som ger absolut störst vinst gällande sjuklighet då det snabbt ger ett positivt resultat för luftvägarna. För många kan det vara svårt att sluta röka och för att kunna hjälpa dem är det viktigt att ta reda på vad personer med astma har för upplevelser av att sluta röka. Det finns få kvalitativa studier kring detta. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att sluta röka hos vuxna personer med astma.

Alzheimers sjukdom är vanlig sjukdom i Sverige och övriga världen där symptombilden har en negativ inverkan på personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, påverkan på sinnesstämning, förbättrade kognitiva funktioner och förbättrad fysisk förmåga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbättrades sinnesstämningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.