Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Regelbunden daglig träning med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivå två år efter genomgången hjärtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sändes en enkätundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens på 86% uppnåddes, därav 16 kvinnor och 27 män.

Denna uppsats syfte är att för min egen, men också för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa på vad det finns för strategier i planeringen för bilsnåla städer. Utsläppen från våra transporter är en stor bov i dramat när de gäller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har länge haft, en naturlig roll i våra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utsläppsproblematiken även andra problem i staden såsom bristande säkerhet och attraktivitet. Så hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnåla städer? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie där jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hållbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnål stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gäller insatser för ett hållbart transportsystem, där egentligen alla är nödvändiga.

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anställda vid olika institutioner på Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade. Metod: En enkätundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var män. Medelåldern för svarsdeltagarna var 47,6 år (variationsvidd 27-69 år). Insamlingen av data skedde på fyra olika institutioner (Hälso- och vårdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och Samhällsvetenskap) på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut.

TitelPåverkar kost och motion skolprestation?En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, kostvanor och skolresultat.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och skolresultat.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning ungdomar upplever att deras skolresultat påverkas av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor. Med undersökningen vill vi även ta reda på hur gymnasieungdomar uppfattar att skolan bidragit till kunskap om regelbundenfysisk aktivitet och kost.MetodData i denna studie fick vi genom att genomföra en semikvantitativ enkätstudie bland 100 gymnasieungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet i två olika skolor i Västra Götaland. Materialet sammanställdes, kodades och bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SPSS.Resultat Majoriteten uppfattar att regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor påverkar dem på så sätt att de; mår bättre, orkar mer, sover bättre och koncentrerar sig bättre. Däremot så visar studien på att knappt fyra av tio av gymnasieungdomarna uppfattar att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna kostvanor och deras skolresultat.

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter.I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter.

Depression är en sjukdom där forskarna inte är överens om dess uppkomst. Forskning tyder på att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste sjukdomen i världen. Fysisk aktivitet är viktigt för folkhälsan och påverkar individen såväl fysiskt som psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sambandet mellan depression och fysisk aktivitet. Resultatet baseras på 14 artiklar som relaterar till syftet.

Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar.

Alzheimers sjukdom är vanlig sjukdom i Sverige och övriga världen där symptombilden har en negativ inverkan på personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, påverkan på sinnesstämning, förbättrade kognitiva funktioner och förbättrad fysisk förmåga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbättrades sinnesstämningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.