Skolverket redogör i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehÄlla olika arbetsformer och varierande arbetssÀtt för eleverna att nÄ samma mÄl. Ett sÀtt att variera klassrumsundervisning Àr genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik Àr ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lÀrande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik krÀver ett vÀxelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen pÄ högstadiet var ett vÀl motiverat sÀtt att variera undervisningen, med avseende pÄ hur elever pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn ett sÄvÀl lÀrar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och sex elever frÄn tvÄ olika skolor i SkÄne.

Grundtanken med fysik Àr att den ska anvÀndas för att förklara omvÀrlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta lÀggs större vikt vid att tillÀmpa formler Àn vid att förstÄ sjÀlva fysiken. I den hÀr undersökningen fokuseras dÀrför elevers förstÄelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvÄor pÄ det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, dÀr teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades dÀrefter hierarkiskt efter hur vÀl de överensstÀmde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte anvÀnda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.UtifrÄn resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rÀtt teoriavsnitt medan endast ett fÄtal elever visade pÄ full förstÄelse.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Syftet med vÄrat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förstÄelsen och kunskaps inhÀmtningen hos eleverna. En annan del av syftet var att för egen del fÄ ökade kunskaper om hur man kan gÄ tillvÀga för att förbÀttra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi anvÀnde var att jÀmföra resultaten i vÄra grupper, frÄn tvÄ skolor, med en referensgrupp bÄde pÄ avsnittet optik och ett annat referens avsnitt. Vi ville Àven kontrollera elevernas attityd till vÄrt arbete med en enkÀt. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbÀttring i resultat pÄ proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försÀmring.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Science center har visat sig vara en utmÀrkt plats för undervisning. Detta Àr en studie av pÄ vilket sÀtt ett skolbesök pÄ ett science center kan bidra till att mÄlen för Är 9 uppnÄs och om ett besök pÄ ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. SÀrskilt studeras ÀmnesomrÄdet astronomi och kosmologi (universum och vÄrt solsystem) i Àmnet fysik. Undersökningen Àr gjord pÄ Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen Àr intervjuer och observationer.

Syftet med studien Àr att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien Àr att den ska inspirera lÀrare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga Àmnena bland barn. En annan del av studien Àr att uppmÀrksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde fÄ samma förutsÀttningar till ett lustfyllt lÀrande, om lÀraren var observant pÄ att ge flickor och pojkar lika mycket frÄgor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjÀlp av filmkamera.

Bakgrund:Diabetes mellitus Àr en av de stora folksjukdomarna. Fysisk inaktivitet, olÀmplig kost och övervikt Àr de vanligaste riskfaktorerna. KostförÀndring och fysik aktivitet kan sÀnka glukoshalten i blodet hos patienter med typ 2 diabetes . Sjuksköterskan har en viktig roll i motiveringen av personer med typ 2 diabetes till livsstilsförÀndringar. Syfte:Syftet Àr att beskriva hur sjuksköterskor kan öka motivationen hos patienter med diabetes typ 2 att Àndra sin livsstil genom kost och motion.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan pÄverka vilket utrymme naturvetenskapen fÄr i skolans lÀgre Äldrar. Med utrymme menar vi tiden som Àgnas Ät Àmnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förstÄelsen frÀmjas av tidiga positiva upplevelser av Àmnet och vetenskaplig trÀning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts pÄ tre skolor.

Fysisk aktivitet Àr en viktig friskfaktor och fysisk inaktivitet Àr en stor riskfaktor för ohÀlsa. Fysisk aktivitet innebÀr allt ifrÄn friluftsliv till styrketrÀning. God muskelstyrka Àr viktigt att ha under hela livet. Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva kvinnliga ungdomars muskelstyrka och fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva manliga ungdomars muskelstyrka. Metod: Fysiska styrketester genomfördes pÄ övre och nedre extremitet samt bÄlen.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt som fysiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder i sin undervisning och vilka faktorer som lÀrarna anser pÄverkar deras val av arbetssÀtt. Sju lÀrare fick besvara en enkÀt om hur ofta olika arbetssÀtt anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet av arbetssÀtt. LÀrarna fick Àven beskriva de förÀndringar av val av arbetssÀtt de önskade göra. Resultatet visar att lÀrarna undervisar pÄ ett ganska klassiskt sÀtt i fysik med mÄnga genomgÄngar följda av laborationer och rÀknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssÀtt anvÀnds ocksÄ men i begrÀnsad omfattning.

VÄr vardag Àr prÀglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi serut utÄt Àn hur vi mÄr inÄt. Genom fysisk aktivitet kan man Ästadkomma en harmoni som fÄren att mÄ bra med sig sjÀlv, vare sig det Àr att se bra ut eller mÄ bra med sig sjÀlv.Detta arbete behandlar frÄgorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i Ärskurserna 45?Om de inte Àr fysiskt aktiva, vad beror det dÄ pÄ? Vad Àr fysisk aktivitet för dessa barn ochhur ser de pÄ sambandet mellan fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur förhÄller sig den fysiskaaktiviteten mellan pojkar och flickor?Vi vill ta reda pÄ hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stÀmmer dÄ det pÄstÄsatt dagens ungdomar Àr mer inaktiva Àn nÄgonsin. Vi vill Àven se vad som kan ligga bakomdenna inaktivitet och om barn kan sÀtta in fysisk aktivitet i ett hÀlsoperspektiv. Vi vill Àven seom det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gÄng.VÄrt resultat visar pÄ att dagens ungdomar Àr vÀldigt aktiva bÄde i skolan och pÄ rasterna.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör anvÀndas för att motivera elever inom Àmnet idrott och hÀlsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspÄverkan lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa upplevs ha haft pÄ populationen.FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att besvara syftet Àr följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att lÀraren i idrott och hÀlsa skulle anvÀnt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken pÄverkan upplever de före detta eleverna att lÀraren i idrott och hÀlsa har haft pÄ deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkÀter besvarats frÄn studerande pÄ Newton yrkeshögskola (NY).