Den hÀr studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlÀrningsstrategier Àr relaterade till deras förmÄgor. FörmÄgorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat pÄ Gardners teori om multipla intelligenser. Att Äka med logiktÄget definieras som att förstÄ logik sÄ att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast Àr den nya logiken som behöver förstÄs. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lÀgre logisk-matematisk intelligens Àn lingvistisk intelligens anvÀnder ytinlÀrning eller procedurmemorering och dÀrmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolÄr nio och en text ur deras lÀrobok i fysik. Arbetet utgick frÄn ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssÀttet PEA styrde metoden dÄ analysen utgick frÄn en pÄgÄende aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lÀrobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna pÄverkades av lÀrobokens erbjudna innehÄll.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares instÀllning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare i olika Äldrar, antal verksamma Är och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollÀrare arbetar i mindre utstrÀckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av lÀroplansmÄlen gÀllande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av lÀroplansmÄlet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Inledningsvis identifieras de mÄl i kursplanen för fysik B pÄ gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehÄll. Syftet med detta arbete Àr att genom en textanalys utifrÄn dessa identifierade kursmÄl, beskriva hur fem gymnasielÀroböcker i fysik B tar upp de utvalda mÄlbeskrivningarna. NÀr det gÀller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla lÀroböckerna förankrar sin framstÀllning om sambandet mellan energinivÄer och atomspektra i Bohrs atommodell.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Bakgrund: Det största folkhĂ€lsoproblemet som ses i vĂ„r tid Ă€r fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hĂ€lsa hĂ€nger samman. En allmĂ€n rekommendation rĂ„der 30 minuter medelhĂ„rd fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig Ă„lder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar sĂ„ som diabetes typ 2, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrĂ€n frakturen uppkommit.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Syftet med föreliggande arbete Àr att genom elevernas egna berÀttelser försöka utlÀsa vilka miljöer som pÄverkat deras intresse och om det finns nÄgra gemensamma trender. Metoden för detta Àr den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort sÄ att det skall spegla samhÀllsstrukturen med avseende pÄ samhÀllsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever gÄr i gymnasieskola och Àr alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik.

MÄnga mÀnniskor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvÄrdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som Àr drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anstÀllda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke pÄ det friskvÄrdserbjudande som finns att tillgÄ för de anstÀllda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens pÄ 62 %. Metoden var enkÀtundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som anvÀndes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer.

InstÀllningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i Ärskurs tre pÄ naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas instÀllningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan mÄnga elevers vetenskapsteori tillskrivas samhÀllets vetenskapsteori, som karaktÀriseras av en pragmatisk och tillÀmpningsorienterad syn pÄ naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gÀller allmÀnt för modern fysik. En sÄdan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna nÀr de skall lÀra undervisningsstoffet i fysik.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Fysikundervisningens utformande Ă€r av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förstĂ„else av hur och varför vissa fenomen intrĂ€ffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsförestĂ€llningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande anvĂ€nda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. MĂ„let Ă€r att förstĂ„elsen istĂ€llet ska grunda sig pĂ„ vetenskapliga förklaringar som eleven fĂ„r ta del av och upptĂ€cka under sina studier. För att nĂ„ detta mĂ„l krĂ€vs en kunskap om hur elevers lĂ€rande gĂ„r till och en viss förstĂ„else för vilka vardagsförestĂ€llningar elever har och hur dessa pĂ„verkar inlemmandet av ny kunskap.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..