Denna rapport Àmnar att jÀmföra hur ljusets olika modeller behandlas de svenska lÀroböckerna Ergo Fysik A och Ergo FysikB jÀmfört med den engelska kursboken Advancing Physics AS.Det som framkommer Àr att Ergo Fysik A nÀstanenbartbeskriverstrÄlmodellen och ger begreppet strÄle en felaktig definition. Ergo Fysik B beskriver vÄgmodellen till en början utifrÄn generellt vÄgbeteende och fotonmodellen utifrÄn den fotoelektriska effekten. Advancing Physics AS presenterar andra metoder att förklara fenomen som ljuset uppvisar. StrÄlmodellen behandlas knappt och begrepp som i svenska lÀroböcker beskrivs utifrÄn strÄlmodellen förklaras istÀllet hÀr med hjÀlp av vÄgmodellen och fotonmodellen. Slutsatser jag drar Àr att Advancing Physics AS Àr betydligt modernare och intressantare Àn de svenska lÀroböckerna och presenterar helt annorlunda metoder för att förklara fenomen Àn vad som görs med strÄlmodellen.

Datorns möjligheter erbjuder idag mÄnga olika sÀtt att presentera ett material pÄ vilket torde vara ett viktigt redskap för inlÀrningen.Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vÀnder sig till eleverna pÄ gymnasiet som har Àmnet fysik i undervisningen.Metoderna bestÄr av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. InnehÄllet i alla tre produktioner Àr det samma och behandlar delomrÄdet energi. Syftet med studien Àr att försöka kartlÀgga vilken metod som Àr effektivast vad det gÀller elevernas inlÀrning.Resultatet av denna studie visar att det inte finns nÄgon generell metod som passar alla. Dock har vÄr studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgrÀnsningarna..

Den hÀr studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlÀrningsstrategier Àr relaterade till deras förmÄgor. FörmÄgorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat pÄ Gardners teori om multipla intelligenser. Att Äka med logiktÄget definieras som att förstÄ logik sÄ att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast Àr den nya logiken som behöver förstÄs. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lÀgre logisk-matematisk intelligens Àn lingvistisk intelligens anvÀnder ytinlÀrning eller procedurmemorering och dÀrmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

Arbetet syftar till att ge exempel pÄ hur konstruktivismen kan anvÀndas praktiskt genom olika arbetssÀtt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. ArbetssÀtten som tas upp Àr demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssÀtt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som sÄ vitt upphovsmÀnnen vet, inte tidigare har anvÀnts i detta sammanhang. NÄgra av arbetssÀtten har testats i undervisning av upphovsmÀnnen och dÀrefter utvÀrderats..

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik pÄ universitetet beror till stor del pÄ deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd pÄverkar hur dem arbetar med förelÀsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förstÄelse kring kursinnehÄllet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som Àr fördelaktiga för fysikstudier pÄ universitetsnivÄ. Men det finns vÀldigt lite forskning som visar om det Àr elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktÀriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (lÀroplaner och kursplaner) för fysik har förÀndrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. frÄn 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom Är 2000. Man kan man se Àr att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över pÄ hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förÀndrats sÄ att förmÄgan att kommunicera sina fÀrdigheter blivit ett allt viktigare mÄtt pÄ kunskap. Den enskilda skolan och lÀraren fÄr med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall lÀras blir allt mer kortfattad.

Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur olika typer av undervisningsformer pÄverkar begreppsförstÄelsen och inlÀrningen. HÀr jÀmförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes pÄ tvÄ grupper i Fysik A i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, NV-programmet. Innan studien pÄbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast pÄ högstadiet. Det vill sÀga, det som undersöktes var första kontakten pÄ gymnasienivÄ. Samma diagnos anvÀndes före och efter studien.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

För att Ästadkomma en hÄllbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hÄllbar utveckling, fram som mÀnsklighetens bÀsta hopp och mest effektiva medel[1]. DÀrför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bÀr pÄ skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie Àr lÀroböcker för den inledande fysikkursen pÄ svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hÄllbar utveckling, avgrÀnsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr frÄgor om nÄgon, och i sÄ fall vilka, aspekter av hÄllbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har stÀllts till böckernas samtliga uppgifter.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Undersökningen syftar till att granska och jÀmföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi i Ärskurserna 5 och 9.  Kunskapstestet som anvÀnts i undersökningen har baserats pÄ uppnÄendemÄlen för Ärskurs 5 enligt gÀllande styrdokument, samt kunskapsmÄl upprÀttade av No nÀtverket i den för undersökningen aktuella kommunen.JÀmförelser görs ocksÄ mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu gÄr i olika Ärskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka om skolstorlek har nÄgon betydelse för elevers resultat.Undersökningen visar att bÄda Ärskurserna har bÀst testresultat i biologi. LikasÄ framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmÀssigt som flickorna mellan Ärskurserna. I undersökningen framkom det ocksÄ att skolstorlek inte har nÄgon betydelse för elevernas resultat..

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.