SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslÀrare kan anpassa vÄr undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgÄng. Genom frÄgestÀllningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen pÄverkat eleverna?, har vi försökt finna svar pÄ bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien Àr utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gÄng. Samtliga deltagare hade tagit examen frÄn den svenska gymnasieskolan.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.

For att noggrannare kunna bestamma SOC (State-Of-Charge) och SOH (State-Of-Health) i AtlasCopcos batteridrivna mutterdragare har en litteraturstudie over de vanligaste metoderna gjorts.Utifran litteraturstudien valdes en metod for att mata SOC och tre metoder for att mata SOH. Foratt metoderna ska kunna appliceras i verkligheten kravs att vissa kriterier uppfylls. Da batterietladdas ur med hoga strompulser far matningarna inte oka serieresistansen fran batteriet.Dessutom har verktyget en processor i sig och darfor far inte strommen brytas for matningen.Matningarna far inte heller pa annat satt paverka atdragningen eller stora anvandaren.Grunden i arbetet ligger i att oka forstaelsen om litium-jon batterier genom att studera batteriersuppbyggnad och bakomliggande kemi och fysik sa som termodynamiska- och kinetiskasamband. Som en fortsattning undersoks vilka fenomen som orsakar kapacitets- ochenergiforluster i cellen. Utifran den kunskapen gors en ekvivalent elektrisk modell som forklararcellens beteende nar den laddas ur.I metoden for att mata SOC har det undersokts hur val vilospanningen mellan atdragningarnastammer overens med SOC.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Titel Hur fakultetsstÀrkande Àr plattformar? Ett arbete om vad förÀndringsprocesser som plattforms- projektinnebÀr för kommunikation och identitetstillhörighet pÄ Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anstÀllda pÄ Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom tvÄ plattformar. Fördelade pÄ:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna Àr ett sÀtt att luckra upp gamla strukturer.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

En byggarbetsplats Àr en osÀker arbetsmiljö dÀr tillbud och olyckor avlöservarandra trots att arbetsmiljöarbetet styrs av lagstiftning för att förebygga en dÄligarbetsmiljö. Ordnings- och skyddsregler Àr ett viktigt medel i kampen till att nÄ enacceptabel nivÄ dÀr olyckor och tillbud inte förekommer ofta.Syftet med examensrapporten Àr att undersöka byggföretaget Peabsefterlevnadsgrad i stort gÀllande ordnings- och skyddsregler pÄ byggarbetsplatsenför att minska olycksfall och tillbud. Genom att bryta ner syftet till ett nÄbart mÄlskapades tre frÄgestÀllningar och de berör efterlevnaden av ordnings- ochskyddsregler, anvÀndandet av hjÀlpmedel och fysisk trÀnings samtförbÀttringsmöjligheter för att öka efterlevnaden av ordnings- och skyddsregler.Metoderna som har anvÀnts Àr litteraturstudie, fallstudie, enkÀtundersökning ochintervjuer. Den största delen i rapporten Àr enkÀtundersökningen och de andrametoderna kompletterar undersökningen.Rapporten visar att en dÄlig efterlevnadsgrad av ordnings- och skyddsregler tillstor del beror pÄ en bristfÀllig kommunikation mellan arbetsledning ochhantverkare men Àven att attityder samt chefs- och ledarskap pÄverkarefterlevnaden. BÄde hantverkare och arbetsledning har delgett att de inte alltidefterlever de regler som finns pÄ arbetsplatsen.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga omrĂ„det Östra Sala backe, belĂ€get mellan GrĂ€nby i norr och BolĂ€nderna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet berĂ€knas starta 2013. OmrĂ„det Ă€r tĂ€nkt att ha en hĂ„llbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvĂ€ndningen med utgĂ„ngspunkt frĂ„n första etappens planerade byggnader. HuvudfrĂ„gorna för arbetet har varit följande:GĂ„r det ur lĂ„gtempererad fjĂ€rrvĂ€rme att utvinna tillrĂ€ckligt med energi för att tĂ€cka vĂ€rmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet Ă€r utfört i samrĂ„d med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillstĂ„ndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehĂ„ller en bakgrundsbeskrivning, berĂ€kning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvĂ€rmning och elproduktion hos smĂ„skaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvĂ€rmning med olika fjĂ€rrvĂ€rmetemperaturer och dels byggnader med solfĂ„ngare och solceller.BerĂ€kningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan pĂ„ vilken temperatur tilluften behövdes vĂ€rmas till.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning, utifrÄn egna erfarenheter och genom att lÀsa forskning fÄtt en förstÄelse för att barns förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen inte stÀmmer överens med verkligheten. Det har ocksÄ gett oss en uppfattning om att det saknas lÀromedel inom astronomi för barn i de yngre Äldrarna. Grundat utifrÄn detta valde vi att utveckla ett lÀromedel inom astronomi.LÀromedlet Àr tÀnkt att vara lÀttillgÀngligt och lÀttanvÀnt för lÀrare, samt att lÀromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för Ärskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ?Jordens, solens och mÄnens rörelser i förhÄllande till varandra. MÄnens olika faser?.För att kunna ta reda pÄ vad ett bra lÀromedel Àr och pÄ sÄ sÀtt fÄ tips till vÄrt eget sÄ genomfördes en enkÀt pÄ vÄra partnerskolor.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare samtalar om nÀr de deltar i kollegiala trÀffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbÀttra sin undervisning frÀmst inom de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka handledarens roll vid trÀffarna, vad som hÀnder i klassrummet mellan trÀffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lÀrande samt fÄ ökad förstÄelse för lÀrares forskningsanvÀndning.Studien utgÄr frÄn kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkÀt mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om Àmnet.Min undersökning visar att lÀrare som deltog pÄ dessa trÀffar var fokuserade pÄ trÀffens tema. Fokus i samtalen ligger pÄ lÀrarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lÀrande. LÀrarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över hÀndelser i klassrummet.

Ungdomar Àr idag frekventa anvÀndare av internet. I och med den höga anvÀndningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att fÄ en förstÄelse för förÀldrars förestÀllning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att förÀldrar ser risker sÄ som att deras ungdomar möter obehagliga nÀtkontakter, pornografi samt risker gÀllande tidslÀngden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering förÀldrar anvÀnder gÀllande ungdomar och internet visar pÄ att förÀldrar anvÀnder olika typer av strategier. Dessa Àr exempelvis samtal om anvÀndande, att anvÀnda tillsammans och vara nÀrvarande under anvÀndandet, regler i hur mycket tid online ungdomen fÄr spendera, regler i vad ungdomen fÄr göra online, övervakat anvÀndande via sÀkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter anvÀndning.De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr Vilka risker ser förÀldrarna gÀllande ungdomar och internet? samt Hur resonerar förÀldrarna om riskhantering gÀllande ungdomar, internet och risker? Detta görs via Ätta intervjuer med tio förÀldrar till ungdomar mellan tolv och sexton Är.