Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har lÀnge anvÀnts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det lÀnge pÄgÄtt en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns fÄ studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lÀrare har vÀldigt lite stöd i forskningen vad gÀller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gÀller sÄvÀl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mÄl ska bedömas.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhÀllet, om jÀmstÀlldhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohÀlsa och fetma, har vÀckt vÄrt intresse, dÄ i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i Ätanke tyckte vi att det kÀndes angelÀget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa omrÄden. Vi har valt att fokusera pÄ rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt till barnens lek. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhÄller sig till barns rörelseaktiviteter pÄ förskolan i utemiljön. VÄr undersökning bygger pÄ intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

Studier har visat att elever har ett lÄgt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istÀllet som att intresset minskat de senaste Ären. Naturvetenskaplig kunskap Àr viktig bÄde för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhÀlle dÀr de ska ta stÀllning till olika samhÀlliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhÀllets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket Àr en litteraturöversikt, Àr att ta reda pÄ om elever har lÄgt intresse för naturvetenskap i skolan och i sÄ fall varför. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka förÀndringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

Syfte och frĂ„gestĂ€llning: Studien Ă€r gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmĂ„gan hos manliga innebandyspelare pĂ„ elitnivĂ„ och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det sĂ„ att det lag som har bĂ€st fysik ocksĂ„ uppvisar bĂ€st resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nĂ„ slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, dĂ€r förutsĂ€ttningarna noggrant förklarades angĂ„ende anonymitet och upplĂ€gg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade pĂ„ de grenspecifika krav som stĂ€lls pĂ„ en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbĂ€nk, moment som Ă€r vanligt förekommande inom fysprofiler.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur företagets hÀlsoplan efterföljs och i vilken utstrÀckning den lever upp till de anstÀlldas behov och önskemÄl. Samt undersöka hur de anstÀlldas aktuella hÀlsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frÄgestÀllningar;Hur ser det aktuella hÀlsoarbetet ut pÄ företaget? Hur ser de anstÀlldas aktuella hÀlsostatus ut? Samvarierar hÀlsostatus (upplevd psykisk, fysik hÀlsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anstÀllda företagets hÀlsoarbete?  MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. EnkÀten Àr gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19.

TeknikÀmnet Àr idag ett skolÀmne som kan ses som oklart odefinierat dÄ det inte finns nÄgon entydig beskrivning avseende Àmnets innehÄll. Detta framgÄr Àven i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svÄrt för elever och lÀrare att överblicka teknikÀmnet avseende mÄl och undervisning. Detta kan Àven utlÀsas frÄn en pÄgÄende granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt Àr teknik helt klart ett framtidsÀmne med stor betydelse för samhÀlle, skola och elever. Arbetet har som utgÄngspunkt haft följande frÄgestÀllning: Hur ser teknikÀmnets stÀllning ut i den svenska grundskolan utifrÄn lÀrarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014? Arbetets metodik bygger pÄ kvalitativa datainsamlingar frÄn olika dokument.

?Trots att teorierna kring atomer och partiklar Àr grundlÀggande för naturvetenskapen visar flera studier att elever har stora svÄrigheter att ta till sig dessa, vilket leder till att de skapar sig missuppfattningar kring materiens partikelnatur. Tidigare studier visar bland annat att mÄnga elever ser materia som en kontinuerlig substans Àven pÄ partikelnivÄ, att de har svÄrt för partiklars inneboende rörelse och att brister i förstÄelsen för materiens partikelnatur Àven Àr kopplad till en bristfÀllig förstÄelse för andra begrepp sÄsom densitet.Syftet med denna studie var att med hjÀlp av enkÀter bestÄende av frÀmst öppna frÄgor undersöka gymnasieelevers uppfattningar kring materia som uppbyggd av diskreta partiklar med tomrum mellan, partiklarnas konstanta inneboende rörelse, om elever spontant beskriver fysikaliska hÀndelser pÄ partikelnivÄ samt om de överför den makroskopiska substansens egenskaper och beteende till dess partiklar. Det undersöktes Àven om de har en uppfattning av densitet pÄ partikelnivÄ.Resultaten visar att nÀstan samtliga elever har nÄgon sorts partikelmodell av hur materia Àr uppbyggd men framtrÀdande brister i den Àr att endast en minoritet av eleverna placerar tomrum mellan partiklarna samt visar förstÄelse för den konstanta och inneboende rörelsen hos partiklar. Om elever spontant anvÀnder sig av partiklar i sina beskrivningar beror pÄ typ av uppgift och resultatet nÀr det gÀller överföring av egenskaper och beteende Àr Àven det ojÀmnt.

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett Àr dÄlig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi pÄverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer prÀglas av mekaniska hjÀlpmedel,tv och datorer. UtifrÄn litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns bÄde mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om idrottslÀrare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmÄga har förÀndrats de senaste 30 Ären? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning dÀr 6 idrottslÀrare, 2 kvinnor och 4 mÀn som har varit yrkesverksamma i minst 30 Är har blivit intervjuade. I arbetet redovisas Àven 16 Ärs statistik frÄn ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslÀrarna anser att det har skett en försÀmring av fysiken och att det framförallt beror pÄ samhÀllsförÀndringar och attitydförÀndringar.

Katter hÄlls som husdjur i mÄnga lÀnder i vÀrlden och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar olika hÄllningssÀtt har. De vanligaste sÀtten att ha sin katt i Sverige Àr som innekatt utan tillgÄng till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebÀr att katten Àr delvis inne och delvis ute. FrÄgestÀllningarna Àr: vilken boendesituation Àr att föredra ur kattens synvinkel? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten bara Àr inne? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten fÄr gÄ ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hÀlsa, utrymme, flerkatts-hushÄll, miljöberikning och problembeteenden. Jaktbeteende Àr ett av kattens grundlÀggande beteenden och utförs Àven om katten fÄr mat pÄ annat sÀtt.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Syfte och frÄgestÀllningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hÀlsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jÀmföra musik- med idrottsstuderandes hÀlsa. Fokus var att undersöka och jÀmföra hÀlsan med avseende pÄ upplevd hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hÀlsa stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hÀlsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnÄ studiens jÀmförande syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande upplevd hÀlsa?? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnÄ syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgrÀnsad till att innefatta studenter frÄn Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslÀrare kan anpassa vÄr undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgÄng. Genom frÄgestÀllningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen pÄverkat eleverna?, har vi försökt finna svar pÄ bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien Àr utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gÄng. Samtliga deltagare hade tagit examen frÄn den svenska gymnasieskolan.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.