Sökresultat:
372 Uppsatser om Fysik i förskolan - Sida 16 av 25
Förskolan: Ekologisk mat och lÀrande : En undersökning av tvÄ svenska förskolor om hur ekologisk mat pÄverkar barn i förskolan ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv.
Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.
Praktisk Fysik : Laborationernas och demonstrationernas vara eller inte vara.
Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important: areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisitesthe local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom?s researchthe world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living..
Bred kollisionsdetektering för spel
Detta arbete undersöker 4 olika algoritmer som anvÀnds för bred kollisionsdetektering. De olika metoderna för bred kollisionsdetektering kan delas in i 4 olika kategorier. Algoritmerna som Àr valda att representera varje kategori Àr Bruteforce, Sweep and prune, Hierarchical grid och Bounding volume hierarchy. Fokus i arbetet ligger i att mÀta deras lÀmplighet för spelmotorer dÀr det Àr viktigt att algoritmerna kan köras i realtid.Algoritmerna körs i simulationer av olika miljöer. DÀr antalet objekt, hur mÄnga som Àr rörliga och objektens distribution varieras mellan miljöerna.
Ledares upplevda stressnivÄ och sambanden mellan deras hÀlsa, arbetstillfredsstÀllelse och stresshanteringsmetoder.
En enkĂ€tundersökning utfördes pĂ„ ledare inom olika företag i Ărebro och TranĂ„s. Syftet var att jĂ€mföra ledares upplevda stressnivĂ„ pĂ„ smĂ„, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmĂ„ga, hĂ€lsa och arbetstillfredsstĂ€llelse. EnkĂ€ten bestod av 117 frĂ„gor som mĂ€tte olika stressförhĂ„llanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mĂ€tte enkĂ€ten mental och fysisk hĂ€lsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsstĂ€llelse.
Att leva med fibromyalgi : -en litteraturstudie
Fibromyalgi Àr ett kroniskt tillstÄnd av diffus smÀrta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som anvÀndes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell anvÀndes. De sökord som anvÀndes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillÀmpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar.
LÀrstilar och fysik : Hur kan fysikundervisningen pÄ gymnasiet anpassas till elevernas lÀrstilar?
I fysikÀmnet sÄ varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgÄngar, lÀsning, rÀkning, demonstrationer, laborationer, filmvisning mm. PÄ sÄ sÀtt stimuleras flera olika lÀrstilar naturligt i undervisningen och man nÄr fler elever. Genom att lÄta eleverna arbeta utifrÄn sin lÀrstil sÄ ökar motivationen till Àmnet och skolan.Syftet med undersökningen var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen pÄ gymnasiet till elevernas inlÀrningsstilar. För att uppnÄ detta undersöktes vilka lÀrstilar som eleverna i den aktuella klassen har.
LÀrarstuderandes instÀllning till de naturorienterande Àmnena
För mig som blivande lÀrare Àr det viktigt att veta hur man pÄ bÀsta sÀtt fÄr eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lÀra, vilka lÀraregenskaper Àr viktiga? Min litteraturgenomgÄng visar att intresse för Àmnet Àr viktigt och dÀrför har jag undersökt vilken instÀllning lÀrarstuderande har till de naturorienterande Àmnena. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt och intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Undersökningen visar att en stor del av de lÀrarstuderande tycker att biologi Àr det viktigaste NO-Àmnet och att moment som mÀnniskokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar ocksÄ att de lÀrarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-Àmnena ska Àgnas Ät praktiska moment.
Fysiklaborationen: lÀrarens mÄl kontra elevens lÀrande
Denna uppsats behandlar fysiklaborationer pÄ gymnasienivÄ och huruvida lÀrarens syfte med en sÄdan sammanfaller med vad eleverna registrerar som viktigt. Uppsatsen i sig kan sÀgas vara av kvalitativ natur med ett kvantitativt inslag. Undersökningen gjordes pÄ ett naturvetenskapligt program vid en gymnasieskola i norra Sverige. De berörda eleverna observerades, intervjuades och fick svara pÄ en enkÀt medan lÀraren endast intervjuades. UtifrÄn resultaten av dessa drogs slutsatsen att lÀrarens förutbestÀmda mÄl uppfylldes i hög grad av eleverna med avseende pÄ faktakunskaper och den inledande kvalitativa förstÄelsen.
Integrering av sÀrskolan : En intervjustudie
Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.
Simulering av mjuka kroppar för spel
I dagens spelindustri baseras nĂ€stan samtliga 3D-spel pĂ„ fysiksimuleringar med stela kroppar (rigid bodies). Examensarbetet undersöker vilka alternativa modeller som finns för att simulera mjuka deformerbara objekt, deformerbara i det avseendet att de kan Ă€ndra form och inte nödvĂ€ndigtvis att de kan gĂ„ sönder i flera bitar. Rapporten inleds med en undersökande del som tar upp nĂ„gra existerande metoder för att hantera dynamiken inom ett mjukt objekt för att sedan beskriva en metod i detalj som dessutom implementeras i ett kodbibliotek. Ett deformerbart objekt Ă€r inte sĂ„ spĂ€nnande om det inte finns nĂ„got sĂ€tt att deformera det pĂ„, dĂ€rför undersöks Ă€ven hur kollisionshantering kan gĂ„ till. Ăven hĂ€r har rapporten först en undersökande del för att sedan beskriva en specifik metod i detalj som implementeras i kodbiblioteket.
Kunskaper om magnetism : elevers uppfattningar av magnetiska fÀlt
Denna studie söker svar pÄ vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fÄtt undervisning om magnetism. Samt svar pÄ hur man kan förbÀttra undervisningen för/med mÄlet att utveckla elevernas begreppsliga förstÄelse av magnetiska fenomen. Studien Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier frÄn hela vÀrlden. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De tvÄ vanligaste Àr att magnetism beror pÄ:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fÀltlinjernas egenskaper. Förslag pÄ undervisning kring magnetism som visat förbÀttra elevers begreppsliga förstÄelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men ocksÄ testa olika didaktiska arbetssÀtt för att se om det gÄr att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens omrÄde..
Barnsa?nger ? sa?nger fo?r barn? : En kartla?ggning av de musikla?romedel som anva?nds i fo?rskolan och dess anpassning till barnro?sten
Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.
Gymnasieelevers vÀg till fysikförstÄelse
UtgÄngspunkten i detta arbete Àr vÄrt intresse för hur elever uppnÄr förstÄelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det Àr viktigt med denna koppling? I vÄrt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgÄng, problemlösning, demonstration samt laboration, hÀr har vi skrivit momenten i ordningen, frÄn det mest abstrakta till det mest konkreta. VÄrt syfte Àr att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen nÀr det gÀller att alla elever ska kunna uppnÄ förstÄelse. Vi har valt att utforma en elevenkÀt med ett antal frÄgor kring fysikundervisning och bl.a.
RÀttvis betygssÀttning - vad, varför & hur?
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare gÄr tillvÀga dÄ de planerar sin undervisning och dÄ de sÀtter betyg i Ärskurs nio i fysik, samt vilka förutsÀttningar detta ger för rÀttvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vÄr förstÄlese för och vÄr kunskap om hur man som lÀrare uppnÄr rÀttvis betygssÀttning. Vi Àr inte ute efter att generalisera eller göra nÄgra jÀmförelser mellan de utvalda lÀrarna, utan snarare att visa pÄ likheter och skillnader i deras arbetssÀtt och tankegÄngar kring planering av undervisning och betygssÀttning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lÀrare, verksamma pÄ högstadiet. Det Àr deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.
Hur sjÀlvförmÄga pÄverkar mÀns och kvinnors ÄtergÄng till arbetsmarknaden
Syftet med studien var studera och analysera, hur sjÀlvförmÄga pÄverkar mÀns och kvinnors ÄtergÄng till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ frÄga om motivation (n=31) personer som Àr i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar pÄ en tendens till skillnader mellan könen, medelvÀrdet skattades högre bland mÀn och korrelationen hos lÀngden av tid hos kompletterande aktör ökade sjÀlvförmÄga hos mÀn. Kategoriseringen formulerades pÄ en beskrivande nivÄ som ett uttryck vad kvinnor och mÀn har för mÄl med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) HÀlsa (3) Fysik förmÄga och aktivitet Àr viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: SjÀlvförmÄgans resultat i medelvÀrde har hela tiden visat att mÀn har en tendens till högre vÀrden i sjÀlvförmÄga Àn kvinnor.