Sammanfattning Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt man använder i naturvetenskaplig verksamhet i några uteförskolor, samt vilket innehåll man tar upp. Vi har också undersökt vilket intresse de pedagoger som arbetar på förskolorna har för naturvetenskap samt vilken utbildning de har. Bakgrunden till vår undersökning ligger i att vi ser potentialen att arbeta med naturvetenskap i uteverksamhet men inte har sett mycket av detta i praktiken. Vi gjorde en intervjustudie som kompletterades med observationer och enkäter. Totalt besökte vi 6 förskolor och delade ut 26 enkäter.

Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

The theoretical background in this essay made clear that the students? knowledge about physics improve, and they express a more positive attitude towards physics as a subject, when they have access to a more laboratory-based learning style. The aim of this study is to research how the placement of the lab relative to the lecture affects the students? experiences and level of knowledge. The study involved students in year eight and was carried out during four weeks.

Depression är en av vår tids vanligaste folksjukdomar, trots det söker bara hälften av alla drabbade vård. Ett sätt att nå ut till fler är genom internetbaserade behandlingsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av fyra behandlarunderstödda internetadministrerade behandlingar vid mild till måttlig depression. Två av behandlingarna bygger på fysisk aktivitet och två på beteendeaktivering. Inom varje betingelse har rationalen manipulerats.

Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktivitet på särskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av åtta äldre personer som bodde på särskilt boende. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmåga en väsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vård och måltider ger struktur åt dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?Begränsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vänner i sociala aktiviteter?.

Syftet med vårt arbete är att belysa om högstadieelever ges möjlighet att styrketräna på gym, ensamma eller med lärare, under lektionstid och om de i sådana fall utsätts för en skaderisk. Vi vill även undersöka på vilket sätt läraren genomför styrketräning i skolan. Rätt utförd styrketräning under uppväxten är hälsosam på många sätt. Den lägger grunden för en god fysik och ger bra förutsättningar för framtida träning. Genom kvalitativa intervjuer med idrottslärare har vi fastställt att den vanligaste styrketräningsformen som bedrivs på högstadieskolorna är cirkelträning där övningar med den egna kroppen som vikt används.

Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen? i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen.

Syftet med detta examensarbete är att ta fram en analytisk modell för riktad sprängverkan med konisk geometri. Modellen har testats och använts i ett egenskrivet program i C som simulerar förloppet. Programmet ska kunna hantera många olika modeller av RSV. Den främsta anledningen att ta fram en analytisk förenkling av problemet är de långa exekveringstiderna i de motsvarande tre-dimensionella strömningskoderna. En annan anledning är att strömningskoderna ofta har svårigheter att simulera strålbildningen i en konisk RSV.

Tidigare studier inom läromedelsforskning både i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de språkliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan på elevers läsförståelse (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebär de språkliga drag som närmar texten till läsaren och kausalitet be-tecknar orsakssamband i texten.I föreliggande studie har samtliga grundläroböcker i fysik för skolår 4-6 som nu finns tillgängliga på de svenska läromedelsförlagen, analyserats med fokus på röst och kausa-litet. Även textbindningen har studerats samt texternas läsbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att läroböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel på röst genom direkt tilltal till läsaren. Däremot skiljer sig graden av kausalitet och textbindning åt, vilket påverkar läsarens förmåga att förstå orsakssamband i texten.I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade läroböckernas språk kan få för eleverna och för läraren.

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om".

Rapporten undersöker om idén att kombinera digitalsimulerade fysiklaborationer och datorspel till en programvara kallad spellaboration, kan vara till hjälp för den gymnasiala fysikutbildningen i Sverige. Digitalsimuleringar har många goda egenskaper som kan hjälpa användaren till en bättre förståelse om det förlopp som simuleras (Becerra m.fl. 2000). Elever som har studerat fysik på gymnasiet i Sverige, har ofta dålig förståelse för fysiken, något som Bernhard (2000) visar. Fysiklaborationerna är de tillfällen som eleven skall skaffa sig förståelse för fysiken (Fasth m.fl.

Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra.

Med den trådlösa teknologins framväxt har även antalet studier gällande dess möjliga inverkan på människors hälsa ökat markant i antal. Under en längre tid har det funnits professionella mätinstrument på marknaden som mäter styrkan hos de elektromagnetiska fält som trådlösa applikationer ger ifrån sig. Ofta är de mycket noggranna, men samtidigt avancerade, dyra och inriktar sig i första hand till personer som använder sig av mätinstrumentet i sitt yrke.Författarna fick i uppdrag av Bo Wisenfeldt på HIPS AB att utveckla ett handhållet mätinstrument för snabb mobil detektering av elektromagnetiska fälts styrka i frekvensbanden för GSM800/900/1800/1900, 3G, WLAN. Det skulle ha privatpersoner som största målgrupp och måste därför hålla ett lågt pris, användarvänligt och fortfarande leverera relativt korrekta mätresultat.Examensarbetet resulterade i en fullt fungerande prototyp som visar aktuell strålningstäthet i intervallet 0.000001 ? 300 mW/m 2 .

Vi har i denna uppsats studerat elevföreställningar i ellära och laborationens betydelse för lärandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers föreställningar i ellära har visat att elevers förståelse kring den elektriska kretsen är begränsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att använda då man vill öka elevers förståelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger både på litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkätundersökning och dels av intervjuer. Utifrån dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkätundersökning för att kartlägga laborationens inverkan på elevernas kunskaper i ellära. Undersökningen visade att eleverna har begränsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade också att det inte fanns någon generell skillnad mellan årskurs sju och nio.