Examensarbetet är en studie på uppdrag av SCA Transforest i Sundsvall, som är ett logistikföretag inom SCA Forest Products. Studien är ägnad en av Transforests fem hamnterminaler, Interforest Terminal Sundsvall, ITS. ITS har ett magasinsutrymme på 70.000 m2 och hade år 2004 ett genomflöde på 1.431.000 ton främst i form av skogsindustriella produkter. Genomflödet av gods har över tiden kraftigt ökat vid ITS och idag upplever man att utrymmet både i befintliga magasin och i terminalen som helhet är begränsat. Då en fortsatt ökning av godsvolymer är trolig och möjligheten att utöka terminalområdet är liten, vill ITS utreda hur flödena och lagerlogistiken i terminalen skulle kunna rationaliseras.

Förbättringsprogrammet Sex Sigma vars problemlösningsmetodik innefattar en rad olika statistiska metoder har fått stort genomslag de senaste åren. Studier visar dock att användandet av statistiska metoder inom svensk industri är begränsat. För att studera hur dessa kan användas i ett verkligt fall inom svensk industri görs i detta examensarbete en fallstudie vid ABB Components i Ludvika. ABB Components tillverkar bland annat genomföringar för transformatorer och kraftlänkar. För att en genomföring ska kunna sättas i drift krävs att de dielektriska förlusterna i genomföringen inte överskrider ett visst gränsvärde.

Umeå Energi AB har bestämt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvärmepannan Dåva 2 skall genomföras. I dagsläget genomförs en beräkning av verkningsgraden månadsvis med den direkta beräkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt månad till månad varav en undersökning med indirekt beräkningsmetod är av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant beräknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. Då pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering beräknades också totalverkningsgraden för att ge en mer rättvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans.

Hammarby Sjöstad är en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta område sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt så bra som vid tidigarebyggda bostadsområden. För vatten och avlopp blev utsläppskraven så hårda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mål. Därför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, där Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvärderas biologisk foforreduktion istället för kemisk fällning avfosfor.

Bogsår är en form av trycksår och uppstår då underliggande vävnad bryts ned som ett resultat av långvarigt tryck. Problemen drabbar främst lakterande suggor som spenderar stor del av tiden liggande. Bogsåren uppträder som synliga sår på suggans bogparti och är diskutabelt såväl ur en djurvälfärdsmässig liksom ur en livsmedelshygienisk aspekt. Arbetet bygger på tre delar, en litteraturstudie, en omvärldsanalys och en beteendestudie. Enligt litteraturen är uppkomsten av bogsår multifaktoriell och beror på dels djurrelaterade faktorer (hull, ålder, sjukdom, tidigare förekomst av bogsår och ras etc.) samt på miljörelaterade riskfaktorer (årstid, fukt, golvtyp och värme etc.).

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.

Sedan 2009 har Skanska Sverige byggt energieffektiva flerbostadshus med prefabricerade sandwichelement i betong, ett kostnadseffektivt sätt att uppnå hög kvalitet och bra energiprestanda. I ett antal av dessa projekt har det förekommit problem med vatteninträngning under produktionstiden, vilket kräver extra torkinsatser, väntetider och skadeutredningar. Om fukt kvarstår under brukstiden finns risk för fuktskador, olägenheter och ohälsa bland boende. Inledande intervjuer och observationer visar att några problematiska detaljer är vertikala elementskarvar, anslutning mellan yttervägg/bjälklag, yttervägg/sockel samt mot balkongdörr. För att förbättra dessa detaljer utvärderas existerande lösningar mot en kravbild innehållande tillämpliga funktionskrav för anslutningsdetaljer.

Marktäckande perenner används mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur låga marktäckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sådana miljöer. Riktigt låga perenner som tar tid på sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som också bör kallas marktäckare, behandlas inte. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till träd och buskar i park och trädgård. Ett resultat är att det är avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktär och ståndorten och att därefter använda växter som passar in där. Det betyder att de växter man väljer måste vara så pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tävla om rotutrymmet i en plantering med träd och buskar.

Vad har mossa för möjligheter som marktäckare i offentliga utemiljöer? Det är frågan som detta examensarbete genom en litteraturstudie försöker finna svaret på. Mossor har under århundraden varit en uppskattad marktäckare i Japan, landet där det medvetna användandet av mossor i trädgårdssammanhang har sitt ursprung. En stor del kunskap och inspiration i studien är därför hämtad därifrån. Arbetet innehåller en mindre klimatjämförelse mellan Sverige och andra platser där mossanläggningar finns.Mossor saknar egentliga rötter och har därför sitt vatten- och näringsupptag direkt genom blad och stammar.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

Rapporten beskriver utvecklingsarbetet av ett framdrivningssystem, baserat på en egen idé, till en konceptuell motorcykel. Den huvudsakliga idén är att integrera motorcykelns drivlina i bakhjulet genom brukandet av ett navlöst hjul.En omfattande informationsinsamling inledde projektet. Insamlingen var i huvudsak inriktad på att dissekera den traditionella fordonstekniska drivlinan, kartlägga ingående transmissionselement samt att utreda deras inbördes funktioner. Två studiebesök på flygvapenmuseet i Linköping genomfördes, där syftet främst var att få en bättre känsla för radialmotorernas fysiska dimensioner.Genom att hålla isär arbetet med Osmos-fälgen och drivlinan underlättades utvecklingsarbetet. Därför upprättades två problembestämningar samt en uppdelad kravspecifikation som grund för konstruktionens underfunktioner.Efter reducering av olika konstruktionslösningar för underfunktionerna, vilket främst genomfördes med logiska resonemang och framdiskuterade beslut, så återstod två snarlika förslag till lösningar inför den fortsatta vidareutvecklingen.Den slutgiltiga drivlinan är baserad på en australiensisk radialmotor från Rotec Engineering, Rotec R3600, som kombinerats med en hybridmodul från den tyska tillverkaren ZF Sachs.

Användandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan många år tillbaka och har under det senaste årtiondet även använts som bärande konstruktionselement. Materialets främsta egenskap är att det är transparent och därmed släpper igenom ljus. Detta gör också att ett utökat användningsområde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns ännu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bärande glaselement ska gå till, men det pågår arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.Några av glasets egenskaper är att det är ett beständigt material som kan motstå fukt och andra typer av angrepp, det är också ett känsligt material för temperaturförändringar.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad.

Studien är inriktad på vårlammsproduktion. Efter kontakt med Swedish Meats har jag besökt fyra olika gårdar med inriktning mot vårlammsproduktion.När det gäller byggnader är ljus och god ventilation av avgörande betydelse för djurens tillväxt och välbefinnande. Att ljuset är så viktigt beror mycket på att man lättare ser om ett djur mår bra om man har ett fullgott ljus i stallet. Man kan använda sig av enkla byggnaderinom lammproduktionen såsom bågväxthus med vindnät längs med sidorna (se figur 15 på sid. 22).

Under den stora byggboomen på 1960- och 1970-talet byggdes det åtskilliga lägenheter i Sverige. Detta var ett riksdagsbeslut och syftade till att lösa den tidens akuta bostadsbrist. Projektet kom att kallas för miljonprogrammet och att innebar att en miljon lägenheter skulle byggas under en tio års period; under åren 1965-1975 byggdes 880 000 lägenheter. Många av dessa lägenheter står idag inför ett omfattande renoveringsbehov. Den problematik som finns då en fastighetsägare ställs inför ett eventuellt stambyte kan vara svår att förstå då det innebär att många och svåra beslut måste fattas både innan och under byggskedet. Styrelsen i en bostadsrättförening besitter inte alltid den kunskap som krävs utan de blir oftast tvungna att ta hjälp av konsulter och projektledare som är med och driver igenom den långa processen. Den traditionella stamrenoveringsmetoden innebär att gamla stammar och våtrum rivs ut och ett nytt badrum och nya ledningar installeras.