Bogsår hos suggor
en studie om riskfaktorer och hur de kan förebyggas
Bogsår är en form av trycksår och uppstår då underliggande vävnad bryts ned som ett resultat av långvarigt tryck. Problemen drabbar främst lakterande suggor som spenderar stor del av tiden liggande. Bogsåren uppträder som synliga sår på suggans bogparti och är diskutabelt såväl ur en djurvälfärdsmässig liksom ur en livsmedelshygienisk aspekt. Arbetet bygger på tre delar, en litteraturstudie, en omvärldsanalys och en beteendestudie. Enligt litteraturen är uppkomsten av bogsår multifaktoriell och beror på dels djurrelaterade faktorer (hull, ålder, sjukdom, tidigare förekomst av bogsår och ras etc.) samt på miljörelaterade riskfaktorer (årstid, fukt, golvtyp och värme etc.). I beteendestudien studerades om långa oavbrutna liggperioder har påverkan på uppkomsten av bogsår. Totalt studerades 18 suggor under grisningsdygnet samt under tidig laktation. Enligt resultaten kunde hypotesen stärkas: det finns en signifikans mellan långa oavbrutna liggperioder och utvecklandet av bogsår. Med kunskap om detta är det viktigt i ett förebyggande arbete att få suggan mer aktiv, speciellt under den första laktationsveckan då inaktiviteten är som störst. Förutom detta är upprätthållande av ett gott hull, plant och halkfritt golv och särskild uppsikt av risksuggor viktiga förebyggande åtgärder. Bogsår undviks bäst genom ett förebyggande arbete då utvecklingsförloppet är svårt att hämma. Men är skadan framme ska behandling ske genom tryckavlastning, till exempel genom mjukt underlag (halm, gummimatta). Studier visar på en stor variation av förekomst bogsår både mellan och inom besättningar. I Sverige har mycket lite forskning gjorts för att få en överblick av problemet. Men en nyligen publicerad studie visar att det finns problem med bogsår även i Svenska besättningar. Svenska Djurhälsovårdens initiativ till en samlad aktion mot bogsår kommer att dokumentera förekomsten hos 70 procent av landets suggor. I Danmark är problem med bogsår mer uppmärksammat än i Sverige och ny forskning är på gång samt att man jobbar för att få fram underlag till åtgärdsprogram. Även i Norge har handlingsplaner arbetats fram med anledning av problemen. På slakterier i Sverige finns det ingen enhetlig skala för bedömning av bogsår. Inte heller dokumenteras förekomsten av suggor med bogsår. För att komma tillrätta med problemen behövs det definierade mål och handlingsplaner. Bogsår kan, om de upptäck i god tid, förhindras. Men för att djurägaren ska kunna gripa in med förebyggande arbete behövs mer information kring förekomst och förslag på hur ett förebyggande arbete kan läggas upp. IP SIGILL standarden syftar bland annat till friska djur där djurvälfärd och djuromsorg sätts i fokus. För standardens trovärdighet krävs det ett målstyrt krav mot nolltolerans av bogsår hos IP SIGILL-certifierade besättningar, med en handlingsplan i de fall där det är befogat. Ett realistiskt mål är att inte ha någon förekomst av allvarlig karaktär, grad 3 och 4, för att successivt få bort även bogsår av grad 1-2.