Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad.

Att förbättra kunskapen om limmade konstruktioner är ett av målen med TräCentrum Norrs projekt ?Utveckling av större limmade träkonstruktioner?, där detta examensarbete ingår. Målet är att kunna räta ut några av alla frågetecken som finns gällande limförband eftersom svar saknas i handböcker. Limmade överlappsskarvar samt spik- och skruvlimning är exempel på områden där det saknas användbara dimensioneringsmodeller. I fråga om inlimmad skruv finns det gällande konstruktionsregler, men dessa får ej tillämpas i klimatklass 3.

Vid Masugn 3, SSAB Tunnplåt AB i Luleå, pågår arbete för att vidareförbättra råjärnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att få en ökad kunskap om tillståndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingår i ett forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktärisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkärnorna, processdata, koks från forma provtagen genom koksrakning, manuell mätning av racewaydjup och racewaydjupsmätning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, såsom råjärns- och slagganalyser och råjärnstemperatur, för att fastslå om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.

Samtidigt som samhällsutvecklingen går snabbt framåt, med utökat samarbete över språk- och landsgränser, förblir byggandet något som gärna görs på ett traditionellt sätt, utan kontakt med omvärlden. Sverige och USA är två länder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar på olika sätt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lära av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att på sikt skapa ett bättre byggande. Denna rapport är en litteraturstudie av skillnaderna mellan småhusbyggande i Sverige jämfört med i USA, gjord för att försöka se vad som påverkar byggandet i de båda länderna och om det går att lära sig något från skillnaderna, för att sedan kunna påverka det framtida byggandet. När det gäller byggande av småhus, är byggtekniken i grunden densamma i de två länderna, men den har utvecklats något annorlunda genom åren.

I dagens bostadsbyggande används nästan uteslutande utfackningsväggar med en lägre förtillverkningsgrad, eftersom kompletta utfackningselement ofta anses vara för riskfyllda, då de i vissa fall lett till omfattande fuktskador. En högre förtillverkningsgrad med bibehållen fuktsäkerhet skulle kunna förkorta byggtiden, effektivisera byggandet och bidra till att industrialisera byggandet. Den prefabricerade sandwichväggen känd för sin fuktbeständighet kan vara en lösning på problemet. En yttervägg med sandwichelement blir tät tidigt vilket gör att de invändiga arbetena kan starta tidigare vilket ger en effektivare byggprocess.Ett stort antal flerbostadshus byggs med fasader uppbyggda av utfackningsväggar. Byggprocessen för väggarna innehåller flertalet aktiviteter där fokus ligger på ett effektivt utnyttjande av företagets resurser.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.

ABSTRACT There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and reduce the stress for the animals as well as the personnel. The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to March 2003.